Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Johan Henrik Lidén i Paris, 1770. Av Sven Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Rydberg
bornas tveksamma och lite avundsjuka
förtjusning.
Redan en av de allra första dagarna Lidén
var i Paris besökte han denna omtyckta
nöjespark, som var beryktad över hela
Europa. Det skedde själva nyårsnatten, när
marknaden var i full gång. »Folkmängden
och trängseln var obeskrifvelig», berättar
han, och det fanns mycket varmed han
kunde »förnöja ögonen» som han säger,
till exempel vid de »wackert illuminerade
bodarna», som var »uppfyllde med de
prägtigaste saker, i utwaldaste smak
bearbetade». Men det fanns också mycket,
som kunde väcka ogillande hos en person
av mera allvarlig läggning. Särskilt
chockerades Lidén av att alla de »Parisiska
skönheter», som han såg, hade »sminkade
ansigten». — »Hwarföre bortskämmes den
täcka naturen med sådant lapprie?» frågar
han indignerat. Även i fortsättningen
återkommer han flera gånger till detta
»ursinniga mode», när han skall beskriva
umgängeslivet i staden. I motsats till
Wallenberg fann han det inte vackert ens vid
eldsljus. — »De rödfärgade fruntimren»
blir »en oöfwervinnelig swårighet», som han
»omögeligen» kan vänja sig vid. »Smink
är min wederstyggelse», säger han, och
klagar, att han, som så gärna annars är i
»Fruntimmers sällskap» här »twingas–
att fly de sköna, så mycket anständigheten
tillåter», och han lovar sig själv att han inte
skall glömma att »berömma wåra Swenska
Fruntimmer en gång», när han kommer
hem, »för det de ej bortskäma sin wackra
hy med den otäcka mönjan».
Lidén var för övrigt långt ifrån ensam
om sitt missnöje. Det ansågs emellertid,
att den starkt pudrade frisyren, som
damerna då använde, fordrade betydligt
rosigare kinder än naturen brukar bestå.
Men de unga fransyskorna hade även
andra vanor, som måste verka helt
förskräckande på en ung student från det
lantliga Uppsala. — »Man behöver ej
wara länge bekant i ett hus förr än man
får förtroende af hela sällskapets
kärleks-äfwentyr», berättar han sålunda, och
fortsätter med tydlig förtrytelse: »Man kallar
här amouretter, hwad på ren Swenska bör
heta liderligheter.» — Överhuvud taget
finner Lidén de franska kvinnorna »altför
dristigt odygdige» som han säger. »Sedan
man blifvit litet bekant, omtala de ej
allenast alt hwad de giort och ärna göra»,
berättar han, »utan ock alt hvad de tänka.
Man har stundom sagt mig saker, hwar
öfver jag måst rådna, och hwaråt de blott
skrattat. -Ack huru blygsam, huru Dygdig
han är!- ropade med leende mun.» — »Intet
önskade jag mig en hustru från Paris, ehuru
qwicka, muntra och behageliga flickorna
här äro», slutar Lidén sin målning av den
franska kvinnan.
Ett par år senare gör Uno von Troil
ungefär samma iakttagelser. »Tänk om
wåra fruntimber skulle se huru fritt franska
Damerna lefva!» utropar han i ett brev till
vännen Lidén. De skulle säkert bli ganska
chockerade, menar han, och det med rätta,
men, suckar den blivande ärkebiskopen
till sist, »jag ville väl at de vore något
mindre förbehållsamma hos oss».
Det är emellertid inte bara den franska
kvinnan, som Lidén ogillar. Hela den
berömda umgängestonen, de lätta och
flyktiga skämten, de förstuckna elakheterna
och de välsvarvade artigheterna, som var
de franska salongernas stolthet, allt detta
fördömde den unge svenske lärde.
Artigheten och de många vänskapsbetygelserna
gör honom bara misstänksam. »Ingen kan
här klaga öfwer brist på höflighet och
wänner», skriver han hem. — »Man gör
mig snart siuk af bara höflighet och mina
många wänner döda mig. Alla jag ser, alla
jag talar wid, äro mina uppriktigaste
wänner och mina ödmjuka tjänare.» Det är en
sorts vänlighet han inte förstår. »En så
hastigt knuten wänskap kan ej räcka länge»,
menar han.
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
