Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Två dikter. Av Lars Fredin - Sommarafton - Höstkväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TVÅ DIKTER
Av LARS FREDIN
Sommarafton
Tysta
fladdrande vita
fjärilsvingar
envist
surrande
mygg
och göken
tutande
sitt lockrop
över skogen
vindsus
i gran och tall
sjungande vind
i björkarnas löv
sjungande
lik ett sommarregn
här har barrskogen
tappat sina frukter
gråa och bruna kottar
i rishögarnas ormbon
i solgrönt gräs
på tuvor
med vita smultronblom
och på stela sandvägar
som slingra bort genom skogen
överallt ha barrträden
fällt frukt
övermogen övermogen
längre in
där skuggorna leka
längs marken
berusande doft av kåda
av nyskuret trä
från varma sommarnätter
genom en upphuggen gång
i skogen
långt borta
där himlen går ned
i väster
lyser en matt solremsa
Höstkväll
Ögonen domna
blodet rinner förstrött
genom ådrornas nät
slappnad är kroppen i sömnfullhet
Grodorna kväka
dimman ångar över en höstlig hed
Hammarn har slutat att slå
på sitt städ
Nattsvart är dagen
milt är nattens svalkande regn
av dimma och dagg
Månen lutar sin skiva
mot himmelens rygg
och spökar i vinden
som väcker den sömndruckne vandrarn
ur hans kyliga bädd i dimman
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
