Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Grafikern Gallen-Kallela. Ett femtioårsjubileum. Av Brita Y. Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brita Y. Gustafson
Flickhuvud.
tjärn, vid hvars strand en smärt och blek blomma
uppspirar. En ung kvinnogestalt i en vid,
medel-tidsaktig mantel står i beråd att — halft förskräckt
halft vördnadsfullt böja sig ned mot blomman,
under det att man på motsatta sidan mellan
trädstammarna ser dödens mörka skepnad
likaledes sträcka ut sin beniga hand efter den hvita,
skära blomman. Teckningen är utförd i det djärva
Dürerska maneret, som i nyaste tid tillvinner sig
allt flera beundrare och f. n. eger sina originellaste
målsmän i Joseph Sattler ocli Felix Vallotton.
Det hvilar öfver det hela en outsäglig fin doft af
vemodig melankoli, medan en säregen gratie
skönj es i kvinnofigurens linjer. Konstnären har
tagit endast 23 aftryck, hvarefter han förstört
klichén. Dessa blad äro således i främsta rummet
afsedda för samlare och en trängre krets af
konstkännare. Bland de några få (6—7) aftrycken, som
äro utställda i Akademiska Bokhandeln och i
Hagelstams bokhandel, äro tvänne — de mest
lyckade — signerade af konstnären. Vi hoppas
vid ett annat tillfälle kunna utförligare tala om
detta intressanta ämne och uttala nu endast den
önskan att det exempel Gallén härmed gifvit
måtte mana våra öfriga konstnärer till efterföljd.
J. 0.
I sin anmälan berör Öhquist någonting
som är mycket väsentligt vid studiet av
Galléns grafik och hela hans konst. Som
målare är han under sin tidigare
verksamhet en framstående elev av fransk skola, i
sina träsnitt och etsningar bygger han på
tysk tradition och anknyter ofta direkt till
Dürer. De grafiska metoderna lärde Gallén
sig i Berlin, dit han rest i januari 1895,
medan hans ateljébyggnad i Rouvesi, som
kom att betyda så mycket för hans arbete,
byggdes färdig. I Berlin hade han många
skandinaviska kontakter, tillsammans med
Edvard Munch anordnade han en
utställning, August Strindberg och Knut Hamsun
hörde till hans umgängesvänner. Tiden i
Berlin och konstnärskretsen kring
tidskriften Pan — som ju också grundades år
1895 — blev av stor betydelse för
Gallen-Kallelas utveckling. Han hade just nått
ett stadium, där det inte längre föreföll
tillräckligt att kunna måla, innebörd och
uttrycksfullhet, symbolism och
expres-sivitet började fängsla honom, och den
klara galliska intellektualismen, dess
naturalistiska former och det konstnärliga
san-ningssökandet fick ge rum åt vemod och
mystik. I sin dragning till symbolismen
blev Galléns stil mer förenklad och
dekorativ. Dels kunde detta förklaras av att en
sådan stil var omhuldad bland
konstnärerna i Berlin, där man vid denna tid
särskilt beundrade den japanska
träsnittskonsten, (böhmaren Emil Orlik, som var en
av denna riktnings ivrigaste förespråkare
och hade fördjupat sig i det japanska
träsnittets karaktär och tekniska finesser,
hörde också till Galléns ungänge i Berlin),
dels ligger det i en symbolistisk stilriktnings
natur, att formen blir koncentrerad som ett
ornament. Viktigast för Gallen-Kallela
under denna tid blev vänskapen med den
sydtyske konstnären Josef Sattler, som i
sin konst visade drag från de tyska
renässansmästarna och i viss mån också från
Rethel. Sattler blev nämligen Galléns
lärare i den grafiska tekniken.
Det allra första grafiska bladet som
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
