Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sång om Estland. Laul Eestist. Av Gustav Suits. Till svenska av Arvid Mörne efter Aino Kallas finska tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNG OM ESTLAND
Laul Eest is t
Av GUSTAV SUITS
Till svenska av Arvid Mörne efter Aino Kallas finska tolkning.
Ett straffregister är hävdeboken.
Det livegna folket blev krumt under
oken.
Krypande, krokiga björkar på myren,
bugande ödmjukt med rötter i gungfly
— det är Estland!
Vem djärves engång dessa kärren kuva?
Ungdom och dröm blott en stund
förljuva.
I gärningens blanka stål går rosten.
Frostnattens bitande gissel viner.
Vi äro i Estland.
Vem skrattar, vem låter en durton
klinga?
Vem mäktar en gnagande sorg betvinga?
Det suckar i hösten så tungt, när skörden
körs hem till de väntande Sorgedalsbyar,
Estlands skördar!
O du vagga för martall och fattiga vidén
vad vet du om suset i ekeliden?
Hur annorlunda mot Söderns himmel
bland gröna vigner en visa klingar!
Det regnar i Estland,
ruvande dimmor i rostbrun dager
dunsta och dugga och aldrig en lager
kring diktarens panna hans sång skall
belöna.
Ingen för öden så hårda blev född
som din sångare, Estland.
Vi sjunga i skuggan av undergången
och kärrens förbannelse bor i sången.
Vad drömma vi än inför mörkret och
döden?
Om en skönare dag, om klarnande öden,
om ljusning för Estland!
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
