Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Lofoten i nordisk konst. Av Torsten Svedfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten
S v e d f e 11
de väldiga motsättningarnas natur, som var
så helt i hans egen anda och som han också
skulle förmå skildra med en upplevelsens
intensitet som få andra. En och annan
bevarad målning vittnar om att han även
strävat efter att omsätta sina synintryck
och stämningsupplevelser härifrån i
teckning och färg; men det är väl ändå framför
allt hans målningar i ord som komma att
leva och bestå. —- Med »Lofotens målare»
avser Pelle Molin i nämnda artikel den
norske, i Svolvær födde målaren Gunnar
Berg, vars minnesruna han här med varm
sympati och förståelse ristat.
Gunnar Bergs levnad blev inte lång;
blott trettioårig gick han (1893) efter
svåra lidanden bort från sina många
tilltänkta arbeten och från sina landsmän,
som —• enligt Pelle Molins vittnesbörd —
»kappades om att beundra honom». En
stark och grann karl skall han ha varit,
och därtill en verklig folkets man, bekant
och god vän med varje fiskare här på
öarna. I Düsseldorf blev han elev av den
norske landskapsmålaren Adelsteen
Normann, känd bl. a. genom sina i stort format
upplagda stämningsbilder från
»midnattssolens land» (däribland flera Lofotenmotiv)
i den mera turist betonade, flotta stilen.
Starkare och mer bestämmande intryck
mottog han emellertid av Otto Sindings
mera personligt karaktärspräglade
nordlandsmåleri, som i mycket kom att bli
förebilden för hans eget. Speciellt märker man
det i Bergs stora, rätt mycket på yttre
effekter anlagda Lofotenmålningar.
Självständigare och mer fri från maner verkar han i
allmänhet, när han arbetar i mindre format;
just de mera intima landskapsstudierna i
olja vittna gott om hans konstnärliga vilja
att få ut liksom kvintessensen av denna
natur, som han så helt levt sig in i sedan
barndomen. De visa ej sällan också, att
han bar något av en diktare inom sig.
Som den egentlige föregångsmannen inom
det norska Lofotenmåleriet torde den redan
nämnde Otto Sinding få gälla — om också
äran av att ha introducerat
nordlandsnaturen i konsten väl närmast tillkommer den
efter lång tids glömska »återupptäckte»
Peder Balke, som redan 1832 företog en
studieresa med längre uppehåll till
nordligaste Norge och i en rad särpräglade
målningar tolkade sina intryck därifrån. I
Sindings måleri möter oss denna natur i
mera monumental gestaltning; han håller
sig också gärna till de stora formaten och
följer i sin landskapskonst närmast
traditionen från Gude. Egentlig berömmelse
vann han främst genom sina
verkningsfulla, inspirerade högfjällsbilder och
havsskildringar, bland vilka flera magnifika
Lofoten-landskap från 1880-talets början
inta en rangplats. Till dem hör den vintriga
stämningsbilden »Fra Reine» (i
Nasjonal-galleriet i Oslo), vilken konstnären — med
ledning av studier från ort och ställe —
utförde i sin Münchenateljé 1883.
Epokgörande på ett annat sätt blev dock
Theodor Kittelsens konstnärliga upptäckt
av Lofoten. Återkommen till Norge efter
de slitsamma studie- och svältåren
utomlands reste han sommaren 1887 hit upp
och blev kvar här halvtannat år. Sitt
huvudkvarter hade han hos släktingar på
Skomvær fyr, ytterst bland Lofotenöarna
•—• en sista utpost mot havet; och härifrån
gjorde han sina turer omkring och lärde
känna de olika öarna. I denna omgivning
kom Kittelsen på ett särskilt vis till
klarhet med sig själv; och vad han utförde
häruppe i sin självvalda isolering var
ingenting mindre än en konstnärlig bragd.
Ingen hade tidigare såsom han
förmått tolka nordlandsnaturen, dess
mäktighet och mystik — hela stämningsskalan,
från det pressande tunga vintermörkret,
rykande storm eller praktfullt flammande
norrskenshimmel, till de ljusa
sommarnätternas sällsamma, högtidliga stillhet. I
bildverket »Fra Lofoten» (publicerat 1890—91)
har han i första hand fångat dessa intryck,
482
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
