Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Lofoten i nordisk konst. Av Torsten Svedfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten
Axel Rev o ld.
Illustrationsteckning till »Den siste Viking».
ig26.
den »Fiskerflåten drar ut»
(Nasjonalgalle-riet, Oslo), där de mera moderna
motor-sköiterne fått inta de gamla frejdade,
vikingaskeppliknande nordlandsbåtarnas
plats i flottiljen, som styr ut i
morgon-väkten förbi fjällöar och skär. Även i
konstnärens bekanta fresker i Bergens Börs har
Lofotenlivet blivit förevigat; i ett av dessa
freskofält har han återgivit fiskebåtarna
på havet utanför Lofoten samt givit en
skildring av hur klippfisken beredes och
sedan båtledes fraktas till Bergen. Om
Revolds personliga inlevelse i denna miljö,
hans säkra kännedom om alla hithörande
ting, vittna bl. a. också hans artistiskt
verkningsfulla illustrationer till Johan
Bojers välbekanta Lofotenroman »Den siste
Viking».
Sina vänner och kolleger Jean Heiberg
och Per Krohg hade Revold redan
sommaren 1910 animerat att följa med till Lofo-
ten, denna gång närmast till Kabelvaag.
Det blev för dem alla tre en lyckad
målar-sommar; och ännu en gång, 19 år senare,
kom de att göra sällskap hit upp. Särskilt
betydelsefull blev bekantskapen med denna
Lofotenvärld för Per Krohg, med hans
mångsträngade konstnärssjäl och
charm-fullt vitala skaparlynne. Det är heller
inte få målningar med motiv härifrån han
åstadkommit under åren, och de äro alla
på olika vis präglade av hans rörliga
temperament och artistiskt fria synsätt.
Man kan ta som exempel den dekorativt
slagkraftiga, färglysande duken
»Lofot-fiskere» — med sceneriet förlagt till en av
værets bryggor —, där männens gula
oljekläder, den ljusblå havsytan och de
nyfångade, slemmigt grönskimrande och
blodiga torskarna, som de äro i färd med att
rensa, koloristiskt spelas ut mot varann i
mustiga, djärva ackord.
Den märkligaste och mest fantasifulla
av dessa hans målningar är väl emellertid
den — delvis på direkta naturintryck
byggande — stora kompositionen
»Malströmmen», som gärna leder tanken till en Edgar
Allan Poes eller en Jules Vernes berömda
fantasier över samma tema. Den krohgska
målningen —• ämnet har f. ö. mer än en
gång sysselsatt konstnären —• illustrerar
dessutom på ett originellt sätt Petter Dass’
dramatiska skildring av denna de många
sägnernas och legendernas Malström:
Fra Moskén til Værø bereignes en Mil;
Der flyde de Strømme saa snart som en Pil,
Omtumler sig frem og tilbage;
Naar Maanen fremtrinner med Fuld eller Ny,
Da høres omkring en forferdelig Gny,
At Haaret paa Hoved maa riste,
Og ofte saa skrækkelig tager af Sted,
At Landet og Husene skjælve derved,
Som Skyen ved Torden skuld’ briste;
Og sker det, at Vinden er Strømmen imod,
Da reises de Bølger i dybeste Flod
Saa hoie som Klippernes Toppe:
Skuld’ nogen fordristes at fare der da,
Han reiste der aldrig med Livet ifra,
Men maatte til Bunden ned hoppe.
488
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
