Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Dagboksblad från 1918. Av Elli Tompuri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elli T om‡>uri
Elli T o mp ur i.
över stämningen. Eller kanske var det
bara jag som kände det så, då jag tycker
det hela är så tragiskt. Det är bra att det
blir ordning, men dyrt får vi betala för
den. När jag tänker på hur jag hela senaste
år hoppades att tyskarna skulle komma
och såg det för mig i fantasin — då hade
jag alldeles säkert ropat och skrikit av
glädje. Men nu — det är inte för att mina
sympatier för dem skulle vara mindre —
men de förhållanden som gör att de
kommer hit är så alltigenom tragiska.
På återvägen såg jag till höger Åbo
kasärn med sönderskjutna fönster och
flammande lågor ännu här och där. Och till
vänster fina bilar med självmedvetna tyska
officerare. För en stund sedan marscherade
en rad avväpnade arbetare, bland dem
kvinnor och barn, för att möta sitt öde
under eskort av vitgardister. En del
uthungrade och eländiga, andra rätt kraftiga,
de flesta med böjda huvuden, allvarliga.
Några med återhållet trots och några lik-
giltiga. Det fanns brottsliga typer bland
dem också. En småborgare bredvid mig —
han var knappast mer än »slödder» själv,
om de snygga kläderna tagits ifrån honom
—- sade: »Se, se de är riktigt slödder, titta
på käringen, riktigt pack!» O, vad det gör
mig ont om dem. Jag kämpade med gråten,
men kunde inte hålla tårarna tillbaka. Så
gick jag min väg, kunde inte se detta.
Mycket bittra är de vita, påstår att de andra i
smyg skjutit bakifrån. Men så är väl kriget
alltid, ibland mer och ibland mindre! De
vita sköt i dag från en balkong på de rödas
sjukhus, Nyländska nationshuset. Krig är
krig och som sådant avskyvärt. Senaste
vår var jag skeptisk med tanke på
revolutionen [ryska marsrevolutionen]. Och
skeptisk är jag nu också. Jag hoppas i alla fall
att arbetarenas sak ska rensas och segra i
inre avseende, oberoende av alla gräsliga
missförstånd och förluster och även om
en yttre avmattning skulle följa. Måtte
Gud ge oss alla krafter att rätt bära
följderna av ett brödrakrig! Hasenclevers
Antigone-replik: »Nicht mitzuhassen;
mitzu-lieben ist mein Teil», är också min replik.
Eller rättade sagt mitzuleiden. Jag är så
splittrad, känner varmt för de vita och
önskar dem seger, men synd, synd är det
om våra arbetare som jag älskar. Ibland
tror jag det är det enda jag älskar här i
landet. Kanske är det egoistiskt för de är
min bästa publik. Alla som jag personligen
sammanträffat med eller kommit i
beröring med har varit ärliga och hederliga
människor. Mycket har jag denna tid gråtit
för deras skull. — Man hör skott från
Sör-näs. Kanske har de givit sig.
14.IV. Kl. 10 på kvällen. Allt lugnt. På
dagen kulsprutor ibland här och där. De
har också skjutit från vindsfönster. På
eftermiddagen var jag ute. Tyskarna var
blomsterprydda och omgivna av kvinnor.
Jag har inte talat med någon av dem. Jag
bryr mig verkligen inte om att göra det.
Samma människor som för inte så länge
550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
