- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
117

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om skogen och skogsindustrien i vårt land. Av Torsten Hèrnod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Något om skogen och skogsindustrien i v år t l an d

gruvelse. Det blev en dag, som knappast
stod sjösättningsdopet efter, vad beträffar
fröjd i hjärtan och pokaler.

Trävaruexporten ökade under senare
delen av 1800-talet undan för undan. En
särskild rush kom efter fransk-tyska kriget, då
en häftig högkonjunktur satte in med
febril nybyggnadsverksamhet och stora
järnvägsbyggen — det var den stora
världsexpansionen under frihandelsperioden, som
till stor del fyller 1800-talets senare hälft.
—• Vid sekelskiftet uppnådde
trävaruexporten slutligen den imponerande siffran
av över i ooo ooo standards, enligt nupris
— vilket är gripbarare — motsvarande ett
värde av 350 mill. kronor och c:a 30—40 %
av vårt totala exportvärde. Sitt maximum
uppnådde trävarorna år 1916 med 1 200 000
stds. då värda c:a 420 mill. kr. —■ Sedan
dess har siffran stadigt sjunkit, och man
torde icke för framtiden kunna räkna med
högre export än c:a 600 000 standards,
d. v. s. hälften av nyssnämnda
maximi-siffra. Den inhemska konsumtionen ligger
på ungefärligen samma nivå. — Denna
produktionsminskning har fört med sig en
omfattande nedläggning av sågverk. Från
att exempelvis Sundsvallsbukten år 1880
kantades av icke mindre än 42 sågverk,
hade antalet 1938 nedgått till 12 och går
i dag icke upp till 10.

Det svenska virket är tack vare sin
tät-fibrighet och mjukhet utomordentligt
lämpligt till snickeri- och byggnadsändamål.
Dess kvalitetsegenskaper har gjort det
eftersökt på alla marknader.
Efterkrigstidens återuppbyggnadsbehov kräva enorma
mängder svenskt virke. Det finns ingen
möjlighet att tillfredsställa det utländska
behovet, och under en lång följd av år
kommer det därför att råda en utpräglad

knapphet på trävaror.

*



I sågverksindustriens spår kom
cellulosaindustrien. Härmed inleddes en ny epok i

Timmerränna i Gimån.

vår skogsindustris historia, och om man
nu skall tala om människorna -—• de ledande

— kan det sägas, att de gamla
sågverkspatronerna drunknade i cellulosan. — En
ny tid och en ny typ av män trädde in på
den industriella och kommersiella arenan.

— Den första sulfitfabriken i Sverige
anlades år 1874 i Bergvik, och till grund för
tillverkningen låg en av svensken Ekman
uppfunnen metod. År 1895 anlades den
första sulfatfabriken i Norrland, vid Frånö
vid Ångermanälvens mynning. Sulfitmassa
framställes av granvirke genom upplutning
av sura sulfiter, huvudsakligen
kalciumbi-sulfit, innehållande löslig svavelsyrlighet.

— Sulfatmassan tar sin råvara från tallen
och framställes genom en alkalisk metod
(blandning av natriumhydrat och
svavelnatrium). Drivfjädern för upptäckten av
dessa tillverkningsmetoder utgjorde bristen
på råvara till papper.

Det tog ettusen år att från Kina via
Samarkand och Bagdad föra
papperstillverkningen till Europa. Ytterligare tusen
år förgingo, under vilken tid papperet
tillverkades för hand och efter föga
förändrade metoder. Under denna period av
två tusen år ha europeerna upplevat
hun-nerna, folkvandringarna och korstågen, men
icke att förglömma också
boktryckerikonstens uppfinning och läskunnighetens
successiva ökning.

117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free