Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Skärvor av en diktsamling. Av Gunnar Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skärvor av en diktsamling
12. (Indisk klassicism)
Som en svan av ljus började solen sjunka
bland långa gyllne moln över horisonten.
Och medan den långsamt slocknade i havet
förvandlades världen till en brinnande
rubin. Bergen skälvde i den röda luften och
i den djupa tystnaden tyckte vi oss höra
en oändlig musik som hastigt avlägsnade
sig allt eftersom färgerna bleknade.
13-
Nattvinden viskade sakta i träd över
vilka höstmånen lyste.
Och ur ett obestämt fjärran kom denna
musik till mig, ljudande och genljudande
mellan olika rymders norrskenskulisser
kastad och återkastad av osynliga
ekoskärmar i ekoår efter ekoår till dess den sista
klangen nådde fram till mig, svag som en
blomdoft.
Nattvinden viskar som förut och
höstmånen lyser.
Det är sant.
Jag tänkte på någonting annat.
14-
Då jag vaknar denna regn doftande
morgon och flyktigt betraktar den blå himlen
och de skimrande vattendropparna i
gräset får jag en obestämd känsla av tingens
skönhet och harmoni.
15-
Från den grå morgonhimlen silar fint
regn; träden står alldeles stilla men
buskarnas blad och blommorna som slutit sig
darrar sakta under regnet. Det prasslar i
gräset och när och fjärran hörs ett stilla
melodiskt brus. . .
i6.
Regn i gryningen:
Världen vaknar knappast.
1927—28.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
