Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svensk germanistisk forskning 1935-45 — en översikt. Av Gustav Korlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav K o r I én
böckerna. — Slutligen har man från denna
period att notera en lång rad texteditioner
efter moderna principer av olika
medellåg-tyska handskrifter, från Lund i
dissertationer av Ivar v. Stapelmohr (1937), Anna
Arf-widsson (1940), Brita Hellenius (1944) samt
vidare av E. Löfstedt och Rooth, från
Uppsala av John Holmberg.
Den senaste undersökningen på detta
område har utförts av förf. till denna översikt i
Die mittelniederdeutschen Texte des 13.
Jahr-hunderts (1945). Arbetet söker ge en allmän
karakteristik av de äldsta medellågtyska
källorna, vilka övervägande äro av historisk
och rättshistorisk karaktär och bl. a. omfatta
två fragment av Visby tyska stadsrätt. Tyvärr
har det på grund av kriget inte varit möjligt
att lägga handskrifterna själva till grund för
denna undersökning, som därför fått bygga
på existerande, inte alltid filologiskt
tillförlitliga editioner. För urkundernas del har
förf. emellertid kunnat bygga på det
mönstergilla tyska samlingsverket Corpus der
alt-deutschen Original urkunden bis zum Jahr 1300.
Denna grundläggande källsamling
påbörjades 1929 av den originelle och skarpsinnige
tyske filologen Friedrich Wilhelm efter
principer som bör kunna tillgodose såväl
medeltidshistorikers som filologers berättigade
önskemål. Efter Wilhelms frånfälle förlades
arkivet till universitetet i Fribourg i Schweiz
och under kriget har verket förts fram till
år 1294. För närvarande ligger emellertid
arbetet enligt uppgifter från Schweiz nere,
men man vill livligt hoppas att det skall
lyckas att inom en nära framtid finna en
kompetent ledare för slutförandet av denna
även för historikerna utomordentligt viktiga
källsamling. För språkforskningens del kan
man av det systematiska utnyttjandet av
detta primärmaterial —- beträffande den
medelhögtyska grammatiken redan påbörjat av
Theodor Frings i Leipzig -—• vänta sig högst
betydande resultat.
Sedan något år tillbaka har den lågtyska
forskningen i vårt land även rent
organisatoriskt erhållit en fastare ram i det 1944
grundade Sällskapet för lågtysk forskning
med lektor Torsten Dahlberg som ordförande.
Sammanslutningen, som ursprungligen
bildades i anslutning till tyska seminariet vid
Lunds universitet men numera äger ett
sjuttiotal medlemmar från hela landet, har
till uppgift att »främja studiet av det
lågtyska språket, den lågtyska litteraturen och
kulturen från äldsta tider till våra dagar»,
varvid begreppet lågtysk är taget i sin vidaste
språkvetenskapliga bemärkelse och även
omfattar de holländsk-flamländska och frisiska
kulturområdena. För landets germanister har
det varit särskilt tacknämligt att i sällskapets
organ Niederdeutsche Mitteilungen erhålla
ökade publikationsmöjligheter i en tid, då
tyska tidskrifter med liknande syften inte
kan beräknas utkomma. Som en av sina
uppgifter ser föreningen vidare att
stimulera till ökad forskning beträffande frågan
om de lågtyska lånorden i svenskan, och
därmed äro vi inne på de inledningsvis
berörda anknytningspunkterna mellan lågtysk
och nordisk språkforskning. Det förhåller sig
som bekant så, att de nordiska språken och
inte minst svenskan under medeltiden
utsattes för en utomordentligt stark påverkan
från lågtyskan, så stark, att man är
berättigad att tala om en språklig revolution,
jämförbar med den anglosaxiskan undergick
under tiden efter den normandiska erövringen.
Redan tidigt ha också företrädarna för den
nordiska språkforskningen haft sin
uppmärksamhet riktad på de intressanta problem
detta förhållande erbjuder — man kan nämna
namn som Fredrik Tamm, Esaias Tegnér d. y.
och Elof Hellquist, från senare tid bl. a.
Natan Lindquist och i Norge Didrik Årup
Seip. Den historiska bakgrunden, den
nordtyska merkantila och kulturella expansionen
i hansans tecken med Lybeck och Västfalen
som dominerande centra under 12- och
1300-talen, har i en för en bredare allmänhet
lätt-tillgänglig form skisserats av Elias Wessén i
en instruktiv uppsats Om det tyska inflytandet
på svenskt språk under medeltiden (Nordisk
Tidskrift 1929), från rent historisk synvinkel
i en liten skrift av Kjell Kumlien, Sverige
och den tyska hansan (1943). En samlad
översikt över den hittillsvarande forskningen
på området från nordisters1 och germanisters
sida ger Rooth i en nyligen publicerad studie
Till frågan om de lågtyska lånorden i svenskan,
särskilt i Nya testamentet 1526 (i: Donum
Grapeanum, Uppsala 1945). Trots de i
många avseenden beaktansvärda insatser
1 Nyligen har professor K. G. Ljunggren i en studie
över våra äldsta almanackor även berört det lågtyska
inflytandet på dessa (Skrifter utg. av Vetenskapssoc.
i Lund 1944). Tidigare har Ljunggren varit inne på
våra ortnamns lågtyska förbindelser, i Undersökningar
över de nordiska ortnamnens behandling i medellägtyskan
och medellågtyska drag i gamla nordiska ortnamn (1937).
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
