Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Svensk romanistisk forskning under det senaste decenniet. Av docent Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bertil Malmberg
parentes nämnas hans Fransk-svensk ordbok
(i:sta uppl. 1936), utgiven då författaren redan
fyllt 80 år. Som Visings lärjunge disputerade
numera professorn i romanska språk vid
Stockholms högskola Gunnar Tilander 1923 på
en avhandling om den fornfranska rävromanen
(.Remarques sur le roman de Renart) och
inledde därmed en filologisk forskargärning av
imponerande mått. Tilanders forskningar ha
inom textkritiken kommit att till stor del
koncentreras kring den fornfranska
jaktlitteraturen. Tilander är realfilolog och har
för lösandet av textkritiska och etymologiska
problem tvingats ta ställning även till
invecklade och speciella problem av rent
kulturhistorisk art. Och hans forskningar ha därför
kommit att sträcka sig långt utanför den
egentliga filologiens och språkforskningens
råmärken. Särskilt inom den primitiva jaktens
område har han lämnat vetenskapliga bidrag
till lösandet av problem, som i och för sig
intet ha med romanistiken att skaffa (t. ex.
viktiga inlägg i Saga och Sed 1944 och i Namn
och bygd s. å.). Bland Tilanders arbeten under
det sista decenniet må nämnas hans edition
av La chace dou cerf, den äldsta franska dikten
med jaktmotiv (Studier i modern
språkvetenskap XIV, 1940) samt ett stort antal arbeten
i fransk, spansk och portugisisk textkritik,
etymologi och realfilologi, bland vilka jag
nämner hans studie över och edition av ett
spanskt juridiskt dokument från år 1300
(Studia neophilologica XII, 1939) och hans
intressanta studie över det franska mot
(Romania LXIV, 1938). Under en studieresa till
den iberiska halvön 1933 kom Tilander att
närmare sätta sig in i den rika, till största
delen ännu outgivna fornspanska och
forn-portugisiska litteraturen, och han publicerade
1937 det stora verket Los fueros de Aragön,
en samling spanska landskapslagar, som han
utgivit kritiskt och kommenterat, därvid
ägnande speciellt ordförrådet ett inträngande
och om stort skarpsinne vittnande studium.
Till spansk och portugisisk filologi,
etymologi och textkritik har han återvänt i en rad
studier, tryckta i facktidskrifter (däribland
en fornportugisisk textedition, tryckt i
Bole-tim de filologia 1940).
Bland professor Tilanders lärjungar vid
Stockholms högskola har hittills endast en,
numera docenten vid högskolan Håkan
Tjern-eld, fört fram sitt avhandlingsarbete till
disputation. Tjerneld utgav 1945 sin
textkritiska edition Moamin et Ghatrif, översätt-
ningar (från 1200-talets mitt) av en arabisk
och en persisk jaktbok, skrivna på det
märkliga franco-italienska blandspråk, som var
litteraturspråk i norra Italien vid denna tid.
Tjernelds avhandling företer samma gedigna
egenskaper som läromästarens egna arbeten,
omfattande lärdom även inom det rent
real-filologiska, skarpsinnig och omdömesgill
restituering av fördärvade textställen och
ingående etymologisk analys av textens ordförråd.
Visings efterträdare på lärostolen i
romanska språk i Göteborg, numera
landshövdingen Hilding Kjellman, lämnade 1935 sin
professur för andra arbetsuppgifter. Han tog
farväl av forskningen med den stora
textkritiska editionen av La vie seint Edmund
le rei (1935), en anglonormandisk, historisk
text, skriven av en viss Denis Piramus på
iioo-talet. Endast i ett par mindre
uppsatser har han senare återvänt till
romanistiken.
Även vid Uppsala universitet har
textkritiken omhuldats, särskilt under professor
J. Melanders sista år som professor i ämnet.
Här bör först nämnas Carin Fahlins studie
över ett av de äldsta franska manuskripten,
det berömda Tours-manuskriptet av krönikan
om de normandiska hertigarna (Étude sur le
manuscrit de Tours de la Chronique des ducs
de Normandie, 1937), en samvetsgrann
paleo-grafisk och språklig beskrivning av
manuskriptet och en skarpsinnig studie över
författar- och dateringsfrågor. Docent Fahlin
har med framgång fortsatt sina textkritiska
studier i recensioner och specialartiklar.
Tyvärr har hennes med stora förväntningar
emotsedda definitiva edition av hela den
stora texten om de normandiska hertigarna
på grund av kriget ännu icke kunnat komma
ut av trycket. Bland textkritiska arbeten från
Uppsala under senare år må också nämnas
Sven Andolfs utgåva av Floovant, en s. k.
chanson de geste från iioo-talet (1941), Erik
Westbergs edition av La vie de Saint Jean
1’Évangeliste (1943), Rolf Edgrens Les
méthé-ores d’Aristote (1945), en omsorgsfullt gjord
utgåva av en till innehållet mycket intressant
1200-talsöversättning, samt slutligen Ingegärd
Suwes edition av La vie de sant Honor at (1943),
en provensalsk dikt från omkring 1300.
Den rent litteraturhistoriska forskningen
har under de senare åren intagit en ganska
blygsam plats inom svensk romanistik. Det
är egentligen blott i anslutning till utgåvor
av äldre texter, som romanisterna givit sig i
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
