Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Kring ett Josephsonporträtt. Av Ingrid Mesterton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring ett Joseph son po r trätt
förd samtidigt med »Gåslisa». Detta trots
det intima sambandet med
näckenmål-ningen och de framskridna studierna till
denna. Det fanns — det blir mer och
mer uppenbart -—- en betydande
variationsmarginal i Josephsons produktion även
under sjukdomstiden. Han var inte
hänvisad uteslutande till sin fantasi, utan kunde
i vissa stunder också arbeta efter naturen,
hålla sig till en bestämd förebild. Ett
exempel på dylikt verklighetstroget återgivande
är porträtteckningen av professor Henry
Marcus där endast namnet förråder alt den
tillkommit under sjukdomstiden. Josephson
är också i stånd att utföra en exakt
replik, något som de båda sena
variationerna på näckenmotivet med namnet
»Blommans själ» ger prov på. Han
arbetar i en ytmässig expressionistisk stil
men han kan också använda en plastisk
formgivning. Det visar det med årtalet
1906 signerade porträttet av systersonen,
läkaren Karl Marcus, Kalle Cirkus som
hans namn var i SHT, något som
Josephson omisskännligt tagit fasta på i sin
karakteristik. Vad den nya näckenbilden
beträffar hade Josephson Nationalmusei
version av motivet i sin ägo fram till 1893,
vilket’ kanske kan bidra att förklara de
stora överensstämmelserna vid sidan av det
nya.
De stora möjligheter till växlingar som
alltmer framträtt i bilden av
Josephsons skapande under sjukdomstiden gör
att jag inte längre tror på riktigheten av
den hypotes som jag framlagt i en tidigare
studie (Näckenmotivet hos Ernst
Josephson, Göteborgs K. Vet. o. Vitt. Samhälles
Handl., 1946) att teckningen »Strömkarlen»,
nr 25 i Paulssons och Hoppes
Josephsonalbum, skulle härröra från den friska tiden,
fast med vissa senare kompletteringar.
Teckningen är visserligen utförd och signerad i
två omgångar, men troligen båda gångerna
under sjukdomstiden. Den underliggande
teckningen är huvudsakligen utförd i lätta
parallella streck. Den övre, i kontrasteringen
av svart och vitt mer måleriska, har
samtidigt arbetat fram formerna mer plastiskt
och även mer ingående än annars under
sjukdomstiden. Anslutningen till
Strömkarlsmålningen gäller helheten såväl som
detaljerna. Men overdimensioneringen av
de mänskliga formerna är ett för
sjukdomstiden karakteristiskt tillskott. Kanske
har teckningen tillkommit i samband med
den retrospektiva utställningen 1893 då
Strömkarlsmålningen var särskilt aktuell,
kanske önskade Josephson i den ha en
minnesbild sedan han låtit den stora
målningen gå sig ur händerna. Den ledtråd
som vattenstämpeln i andra fall utgjort
kan denna gång inte utnyttjas, då
årtalssiffrorna är så starkt övertuschade att inte
ens Kriminaltekniska anstalten ansett
det vara möjligt att utan risk för
teckningen tyda dem.
Till sitt uttryck hör näckenbilden på Olga
Björkegrens porträtt samman med de
särskilt för den första sjukdomstiden så
karakteristiska självförsj unkna drömmarna med
stora, svårmodiga ögon. Det är också
under denna tid som Messias- och
Kristusföreställningarna har sitt starkaste grepp
om Josephson. Identifikationen med den
osalige naturanden träder då i bakgrunden
för identifikationen med Frälsaren. Ur
denna religiösa extas med tonvikten starkt
på ett i viss mån lustblandat lidande har
många av Josephsons mest gripande verk,
både målningar och teckningar, sprungit
fram.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
