Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Bertil Landelius. Av Nils Gösta Sandblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad,
Vägen mot sjön. 1945.
Tillhör bankdirektör Nils Ljungberg,
Kristianstad.
barn under ett blommande fruktträd, en
komposition, fylld av fin lyrisk stämning
och otvunget behag», skrev Gotthard
Johansson i Sv. D. den 29 oktober. Härifrån
går vägen till den monumentaluppgift, som
konstnären sommaren 1947 är i färd med
att lösa för det stora nya Folkets hus i
Flicka och fruktblom. 1942.
Tillhör doktor Gösta Hultqvist, Stockholm.
Malmö. Han skall här på ett stort väggfält
i god sidobelysning skildra lantarbetet och
har åter valt ett motiv som står honom
nära. Stubbrytaren på gården och männen
som arbetar vid den är det centrala i
kompositionen. Till höger framför en vitrappad
stugvägg sitter en monumentalt gestaltad
gumma och skär sättpotatis, från vänster
kommer ett par kvinnor med sina barn
och tvärs över gården går en flicka i
ungrenässansmässig rörelse. Sådan denna
komposition framträder i skisser och kartonger
präglas den av fasthet och mognad, och
den kommer att utföras på vägg av en
konstnär, som efter ambitiösa studier också
behärskar väggmåleriets egen teknik,
fresco-måleriet. Men det är karakteristiskt att
målningen kallas »April». Spänstigheten
hos figurerna och i teckningen tycks direkt
höra samman med vårstämningen i luften,
skogen anas bakom stengärdesgården och
färgackordet slås an av vårhimlens kyligt
friska blå. Också när Bertil Landelius som
monumentalmålare går mot nya mål, gör
han det med naturupplevelsen som
utgångspunkt.
Utom samtida konstnärer har två
mästare ofta nämnts i samband med Bertil
Landelius. Han beundrar Hill — hur skulle
han kunna göra annat när han vill måla
träd och stenbrott, äppelblom, barmarken
som sticker fram mellan snödrivorna och
de svarta träden på kyrkogården. Men han
har också på väggen i sitt hem på udden
vid Ivösjön en oljemålning av Gustaf
Rydberg, utförd just vid den tid då Hills konst
började frigöras, 1874, och egentligen lika
mustig i färg som Hills måleri ehuru
oändligt mycket minutiösare i tekniken. Man
ser här en bondgård, potatisplockare på
en åker, en lummig grönska, i vilken
skiftningarna mellan ekens tunga lövverk och
buskarnas solgenomlysta kvistverk tas fram
i de friskaste färger. Det är mycket i denna
duk som känns besläktat med Bertil Lan-
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
