Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Heraldisk textilkonst i Sverige under tidig gotisk period. Av Elisabeth Thorman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elisabeth Thorman
Detalj av brokaden i en kåpa från
tidigt 1300-tal.
Uppsala domkyrka.
som de kallas i våra medeltidsdikter, gärna
»une étoffe assez forte»; någon gång cendal,
annars sammet, satin eller »brocart».
Vapenrocken fodrades gärna med cendal.
I dikten »Hertig Fredrik av Normandie»
nämnes:
»Een rødhan wapn rok» samt »Wapn
rok aff dyrth pell».
Riddarhelgonet på det här avbildade
broderiet är skrudat i en gyllene surcèt.
Det torde kunna antagas, att silkesbroderi
smyckat dessa riddarens över
pansarskjortan burna plagg.
Något väsentligt nytt inträder, också
detta omkring 1220, då man för
stridshästens skydd inför »la housse» (schabraket,
sv. »fortäkky»), för kraftigare effekts
vinnande »une épaisse draperie». På dess
vida ytor kunde broderiet komma fullt ut
till sin rätt; riddarens vapen blev här den
givna, dekorativt storstilade
utsmyckningen; med all tydlighet framgår detta av
hertig Bengt Birgerssons sigill; och kunde
ej här guldbroderiet komma till sin rätt
som knappast annars?
Cendal nämnes någon gång som stoff för
dessa »fortäkky».
Men man frågar sig: har verkligen denna
tunna vävnad varit ett nog starkvävt
stoff för att tåla vissa hårda påfrestningar
och, ej minst, för att kunna bära upp ett
rikt och tungt guldbroderi? Ett fastare
stoff bör ha varit nödvändigt; fanns något
annat sådant än cendal? Var möjligen
bliant (bliald) ett sådant? Det talas i
annat sammanhang om broderier på bliant.
Möjligen ingår denna bliant i några
bevarade sakrala verk. Två korkåpor,
båda från tidigt 1200-tal (Hist. Museet
och Uppsala domkyrka, dessutom ett
fragment från Ekshärads kyrka i Värmland)
äro broderade på omönstrat, kyprat siden;
kan detta vara bliant, det stoff, i fastare
vävnad än cendal, som man för schabraken
ville tänka sig?
Att även mönstrade stoffer, baldakin
och paile (sv. pell), båda brokader, tydligen
använts för schabrak, framgår av vissa
uppgifter. Erikskrönikans författare
berättar om konungens bröllopsfestligheter
året 1298:
»–- ok baro thera örss (stridshästar)
fortäkky aff baldakin ok sindal (cendal).»
I en fransk medeltidsdikt uppgives:
»Le cheval fut couvert de soie d’un vert
paile roé»; och » — — une couverture
d’un bon paile roé.» En randad paile tycks
alltså här ha kommit till användning.
Omsorgsfullt har man tagit sig an och
smyckat vart och ett till den rika
riddar-utrustningen hörande ting. Sadeltäcke och
sadelgjord försummades icke. I en annan
av Eufemiavisorna, »Flores och Blanzeflor»,
(nedskriven 1312) berättas:
»Giordhin under sadhelin laa
aff thet rikesta pell ther wara maa.
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
