Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den klassiska arkeologien i Sverige. En historisk skiss. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palatset vid Vouni.
Den klassiska arkeologien i Sverige
En historisk skiss
Av E in ar Gj er st ad
OM självständig vetenskap är den
klassiska arkeologien icke gammal i Sverige.
Ordinarie professurer i detta ämne upprättades
först år 1909 vid våra universitet, men den
klassiska arkeologiens historia i vårt land går
längre tillbaka i tiden. Dess begynnelsedatum
kan icke exakt angivas: denna vetenskap har
i Sverige, liksom i andra länder, gradvis
utvecklats ur den klassiska filologien. Mot slutet
av 1700-talet trängde nyhumanismens ideer
även upp till Sverige och befruktade här de
klassisk-filologiska studierna. De
kulturhistoriska intressena väcktes till liv. Vid Lunds
universitet var Esaias Tegnér en förkämpe för
den nya tidens tankar. Vid sidan av den
obligatoriska textinterpretationen föreläste han över
grekiska antikviteter, mytologi och den
hellenistiska kulturens historia, och i tentamina
fordrade han enligt samtida vittnesbörd
insikter i arkeologi. Även vid Uppsala
universitet gjorde sig den humanistiska riktningen
starkt gällande. Tegnérs samtida, Josef Otto
Höijer, höll regelbundet föreläsningar över
arkeologi, antikviteter, Athens och Spartas
samhällsförfattning och det gamla och nya
6—Ord och Bild, 57 :e årg. 81
Grekland ur geografisk-statistisk synpunkt.
Även hos Höijers efterträdare, Wilhelm
Fredrik Palmblad, var de realfilologiska intressena
starkt framträdande, och han utgav 1843—45
en handbok i Grekisk fornkunskap,
omfattande två band. Så småningom sinade dock
den kulturhistoriska strömmen. Trots sin
rika arkeologiska och konstnärliga
begåvning lät Carl Georg Brunius, Tegnérs
efterträdare som professor vid Lunds universitet,
denna väsentliga del av sin personlighet ej
komma till uttryck i sin akademiska
undervisning. Kurser och föreläsningar i
antikviteter förekom alltjämt, föranledda av
behovet av saklig kommentar till de lästa texterna.
Likaledes utgavs åtskilliga handböcker i
antikviteter, men de var alla av den
systema-tisk-antikvariska typen och uppvisade icke
något försök till kulturhistorisk
framställning.
Den klassiska arkeologiens pånyttfödelse
utgick från Uppsala universitet, och den man,
som främst bidrog därtill, var professorn i
grekiska språket och litteraturen Einar
Löf-stedt. Höstterminen 1873 föreläste han över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
