Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den klassiska arkeologien i Sverige. En historisk skiss. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den klassiska arkeologien i Sverige
»Studia archaeologica». Han kom dock ej att
meddela någon offentlig undervisning vid
universitetet, då han snart övergick till
skol-tjänst och utnämndes till lektor vid
Norrköpings h. a. läroverk. Löfstedts inspirerande
undervisning förde emellertid inom kort två
andra män in på studiet av den klassiska
arkeologien: Sam Wide och Lennart
Kjellberg. Den förre blev docent i grekiska och
den senare i klassisk arkeologi. År 1895
utnämndes Wide till professor i klassiska språk
vid Lunds universitet, där hans första
föreläsningsserie hade följande ämne: »Pausanias’
första bok med särskild hänsyn till Athens
antika minnesmärken.» Påverkningen från
Löfstedt även i fråga om själva ämnesvalet
är tydlig. Under Wides Lundaperiod
förberedde Martin Nilsson sin licentiatexamen, och
denne senare blev genom Wides
undervisning helt fångad av den arkeologiska
vetenskapen. Räckan av impulser från Löfstedt
över Wide till Martin Nilsson kan alltså
säkert konstateras.
År 1899 återbördades Wide till Uppsala,
där han erhöll professuren i klassiska språk.
Sin kompetens till denna och motsvarande
professur i Lund hade han till största delen
uppnått genom sina realfilologiska
forskningar och hans undervisning föll
huvudsakligen inom området för klassisk arkeologi. De
facto var han professor i klassisk arkeologi.
Om man studerar föreläsningskatalogerna,
finner man att han föreläste över grekisk
mytologi, religion, topografi, det offentliga och
privata livets institutioner samt ledde
seminarieövningar i epigrafik, numismatik och
interpretation av vasbilder. Hans arbete
»Lakonische Kulte» utkom år 1893, hans
systematiska klassifikation av den geometriska
stilens grekiska vaser publicerades åren 1899—
1900 och hans översikt av den grekiska och
romerska religionen i det år 1910 av
Gercke-Norden utgivna arbetet »Einleitung in die
Altertumswissenschaft». Kjellberg
specialiserade sig på studiet av antikens
konsthistoria, och år 1904 började han publicera de
klazomeniska sarkofagerna. Martin Nilsson,
som år 1900 förordnats till docent i grekiska
språket och litteraturen vid Lunds
universitet, meddelade undervisning i epigrafik och
vaskännedom, föreläste över grekisk
skulptur, Homeros, den mykenska kulturen, de
förnämsta grekiska helgedomarna och Athens
topografi. År 1908 gav han en översikt av
den klassiska arkeologien och ledde seminarie-
Gor gon fris.
Ur: Larisa am Hermos. Die Ergebnisse der
Ausgrabungen 1902—1934. II. Die
arkitektonischen Terrakotten. Von Lennart
Kjellberg.
övningar i grekisk religionshistoria. Två år
tidigare hade han utgivit sitt stora
huvudarbete på den grekiska religionsvetenskapens
område, »Griechische Feste von religiöser
Bedeutung mit Ausschluss der attischen»,
medan hans epigrafiska och historiska
forskningar framlades i »Timbres amphoriques de
Lindos» och »Studien zur Geschichte des alten
Epeiros», båda publicerade år 1909.
1890-talet och 1900-talets första decennium
var alltså den klassiska arkeologiens
genombrottsperiod i Sverige, dess begynnelseepok
som självständig forskningsdisciplin,
avsöndrad från filologien men i intim kontakt med
sitt filologiska ursprung. Den klassiska
arkeologien hävdade sig emellertid icke blott i
forskning och akademisk undervisning utan
även på ett annat verksamhetsområde,
genom utgrävningar på klassisk mark. År 1894
företog Wide och Kjellberg undersökningar
av Poseidontemplet på ön Kalaureia vid
Argolis’ sydöstkust, och året därpå ledde
Wide utgrävningar vid byn Afidna i Ättika.
För utforskningen av Greklands förhistoria
har dessa senare utgrävningar varit av stor
betydelse, då därigenom en stor mängd
keramik från den mellanhelladiska perioden
anträffades för första gången. Med hjälp av dessa
fynd var Wide i stånd att utarbeta en
klassifikation av den mellersta bronsålderns vik-
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
