Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den klassiska arkeologien i Sverige. En historisk skiss. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den klassiska arkeologien i Sverige
Antikens historia har icke försummats av
den svenska forskningen. Martin Nilssons
insatser på detta område är redan omnämnda.
Andra har trätt i hans spår. Axel W. Persson
har behandlat problem av
ekonomisk-historisk art i »Staat und Manufaktur im römischen
Reiche». Holmbergs avhandling »Zur
Ge-schichte des Cursus publicus», »Studien über
den Bergbau der römischen Kaiserzeit» av
Ulf Täckholm, »Kleinasien und der Ostbalkan
in der wirtschaftlichen Entwicklung der
römischen Kaiserzeit» av Erik Gren och
Christian Callmers avhandling »Studien zur
Ge-schichte Arkadiens» är samtliga
förtjänstfulla arbeten och visar dessutom
mångsidigheten i denna forskningsdisciplin. Ett mycket
nyttigt och värdefullt bidrag till den
historiska facklitteraturen är även Erik Wikéns
bok »Die Kunde der Hellenen von dem Lande
und den Völkern des Apenninenhalbinsel bis
300 v. Chr.». Den mest betydelsefulla insatsen
på den antika historiens område har
emellertid gjorts av Krister Haneli, framför allt
genom hans för kort tid sedan utgivna arbete
»Das altrömische eponyme Amt», som med
sin kritiska, omgestaltande framställning av
det arkaiska Roms inre historia är en
prestation av mindre vanligt slag.
Jag måste sluta. Det begränsade omfånget
för denna artikel har icke medgivit mig att
redogöra för innehållet i de anförda arbetena
utan det har mest blivit en uppräkning av
författare och boktitlar. Det är möjligt, att
denna uppräkning tröttat även tålmodiga
läsare. Min avsikt har emellertid icke varit
att öka tråkigheten i världen utan att i
korthet antyda och exemplifiera huvudlinjerna
av den klassiska arkeologiens forskningsarbete
i Sverige, dess mångskiftande karaktär, dess
traditionella och för dess bestånd nödvändiga
kontakt med filologien, dess kraftiga
utveckling av de kulturhistoriska disciplinerna och
av den fältarkeologiska verksamheten samt
dess anknytning till antikens historia. Den
klassiska arkeologiens starka ställning i vårt
land har uppnåtts genom att målmedvetet
utöva denna kombinatoriska verksamhet, och
det är min förvissning, att dess framtida
utveckling bäst främjas genom ett bibehållande
och stärkande av dess nuvarande, så
framgångsrikt tillämpade principer.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
