Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sutton Hoo och Sverige. Av Rupert Bruce-Mitford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rupert Bruce-Mi t jord
mycket säregna användningen av en enda
lång oval mutter till fäste för två nitar,
såsom man kan se det på undersidan av
svärdsknapparna från Sutton Hoo, Stora
Sandviken och Väsby.
De få här nämnda punkterna äro
tillräckliga för att visa hur ingående
överensstämmelsen är. Många sådana
detaljerade likheter kunde påpekas. Möjligheten
av att de drag, som ha nordiskt utseende
hos fynden i Sutton Hoo, och det som
svarar mot dem i de uppländska
båtgravarna från 6oo-talet å båda sidor
utvecklat sig självständigt ur någon
gemensam kontinental källa, utan direkt beröring
mellan de båda områdena, förefaller mig
utesluten. Det kan inte råda något tvivel
om att vi stå inför en direkt förbindelse
mellan Östangeln och Uppland. Denna
förbindelse är inte helt enkelt resultatet
av ett tillfälligt besök eller ett utbyte av
gåvor i mitten av 6oo-talet. Den är mera
komplicerad än så. Sutton Hoo-hjälmen
tycks ha varit mycket gammal när den
nedgrävdes. Vi ha sett att hjälmar med
scener, identiska med Sutton Hoo-hjälmens
tvillingar, voro i bruk före uppförandet av
Odens hög i Gamla Uppsala. Birger Nerman
och Sune Lindqvist tyckas vara överens
om att sammanställa denna hög med
kung Aun, som dog omkring 500 e. Kr.
Sutton Hoo-hjälmen visar återigen på sitt
ansiktsskydd, sitt solida framskjutande
nackskydd, sina öronlappar och den tjocka
silverbeläggningen på kammen typologiska
drag som föra den närmare de förmodat
senromerska förebilder, från vilka dessa
hjälmar stamma. Detta antyder att vår hjälm
är äldre än den från grav XIV i Vendel,
som Sune Lindqvist antager datera sig
från omkring 500 e. Kr. Jämförd med
engelskt arkeologiskt material (ty det är
möjligt att Sutton Hoo-hjälmen kan vara
tillverkad i England) är det av vikt att
hjälmen visar en tydligt karakteristisk
typ av ornament, små silverringar inlagda
i band av niello. Detta slag av ornamentik
finns på smycken från Kent från sent
400-tal men förekommer inte i engelskt
material senare än omkring första
fjärdedelen av 500-talet. Skölden i Sutton Hoo
visar också denna typ av ornament och
tillhör i det stora hela samma skede av stil
och hantverk som hjälmen. Den var i illa
medfaret skick innan den nedgrävdes,
helt säkert ett arvegods. Vare sig man
accepterar de mycket tidiga dateringarna
av de ovannämnda svenska parallellerna
eller inte, är dock påtagligheten för ett
tidigt datum kollektivt stark. Det synes
klart att både hjälmen och skölden
tillverkats i varje fall någon tid före slutet av
500-talet. Låt oss nu betrakta det här
avbildade stora guldspännet. Det var repa-
102
Rekonstruktion av en figurframställning från Sutton Hoo-hjälmen.
T. v. fragment från Odens hög, Gamla Uppsala.
T. h. bronsplåt från Torslunda, Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
