Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte och sjunde häftet - Brita af Klercker. Av Greta Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Greta Åkerlund
Pojke mot röd bakgrund. 1944.
Privat ägo.
Det var på våren 1930 som hon kom in i
den nya kretsen. Tillsammans med sina
trosfrånder målade hon stilleben, motiviskt
ytterst sparsamma med en enda skål eller
ett par böcker, i få färger. I några arbeten
som Brita af Klercker bevarat både av sig
och de andra framgår att det Munchska
inflytandet, som via Felix Hatz fick ett starkt
grepp om dem, knappast ännu hade
övertaget. Hennes egen färg var hårdare och
kärvare än kamraternas. Det ligger ett
aktningsvärt allvar i dessa studier, en
önskan att renodla måleriets möjligheter och
att med en nedskruvat enkel komposition nå
största möjliga spänning.
I stället för att anmäla sig till akademiens
landskapsskola, stod hon med vännerna på
Djurgården och målade snösmältning. Först
nu tyckte hon sig uppleva landskapet, ehuru
hon möjligen såg det med både egna ögon
och de andras^ Det Munchska framstod
med all tydlighet i dukar med ensamma träd
på ödsliga snöfält eller med naken
växtlighet och jord. Dessa skapelser visades
med ringa framgång bland andra
elevarbeten. Hennes tidigaste studier i frommare
tongångar hade uppskattats mera.
Hösten 1932 kom hon för andra gången
till Paris, nu tillsammans med sin man.
Inte heller denna vistelse blev vad hon
väntat sig. Vädret var ogunstigt, kassan
likaså, och det blev van Gogh, som på
hemvägen upplevdes i Holland, som gav den
stora behållningen. Berlin passerades, och
Munch fick där ännu en gång sin dryga
tribut i dyrkan och beundran. Efter några
månader i Stockholm bosatte sig paret för
våren och sommaren i ett alltför stort och
gistet hus i Växjö-trakten. »Ganska dåligt
isolerat», lyder konstnärinnans matta
definition på ett hus, där tapeterna stod som
segel in i rummen och tavlorna ramlade
ner från väggarna, när det blåste, allt
medan svarta korpar nattetid livnärde sig
på kitt, som de under mystiska
knackningar lossade från fönsterfogarna. Det
konstnärliga fick vika för övermäktiga
husliga bestyr.
Efter lärarbytet vid akademien på hösten
33 blev hon Grünewalds elev. Hon fick ny
lust att arbeta och det var nyttiga lärdomar
främst på det koloristiska gebietet som hon
nu tillägnade sig. Han lärde henne att ta
vara på mellantoner och att spela ut
färgerna mot varandra. Grünewald var ganska
B arngrwpp. Teckning. 1946.
Privat ägo.
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
