Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde och nionde häftet - Lennart Gram. Av Eugen Wretholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eugen W r et h o I m
Harald, ig 46.
en stark form och strävar efter att ernå
en ren och mättad kolorit svarande mot
motivets stämningsinnehåll. Ultramarin i
olika valörer, svart, rosa och vinrött är de
vanligast återkommande färgerna i hans
figurkompositioner.
Linjen i Grams måleri åstadkommes i
regel genom färgkontraster och ej genom
konturer. Han vill ha tavlorna målade helt
igenom. Detta synes väl i de nordiskt svala
naketbilderna, där de vitskimrande
kropparna. mjukt växer fram ur kontrasten mot
fondens mörkare valörer.
I de senare årens naketstudier har Gram
i viss mån offrat den silverskimrande
helhetstonen i sin strävan att göra
kropparna mera mättade i färg genom större
tondifferenser och starkare ljuseffekter.
Samtidigt har formspelet blivit tyngre och
mäktigare. Det finns intet av
konventionell skönhet i dessa bilder, som visar att
konstnären håller på att arbeta sig fram
till en ny stil i sitt naketmåleri.
I den svåra och ömtåliga genren
barnbilder har han, med sina pojkar Jakob och
Harald som modeller, under de sista åren
gjort en hel del studier. De utmärker sig
för en känslig och individuell
karakteristik, byggd på tålmodig iakttagelse, och
den hotande sentimentaliteten har han i de
flesta fall lyckats undgå.
Det starka engagementet i
människoframställningen och svårigheten att arbeta
grönt i grönt fördröjde Grams mognad som
landskapsskildrare. Bäst lyckades han i
början med några klara och rediga
stockholmska vinterbilder. Först utställningen
1946 markerade hans genombrott som
land-skapist. De förlösande motiven fann han
i fiskelägen och kalkstensbrott på Skånes
ostkust. Det är hög och klar luft i dessa
blonda sommarlandskap med deras ofta
enkla färgskala i grått och grönt med litet
svart i ett hustak insatt som effektfull
kontrast. Färgen har här kanske i än högre
grad än i Grams övriga måleri blivit renare
under de senaste åren.
Inge Schiöler, ig 39.
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
