Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gustaf II Adolf i det samtida jesuitdramat. Av Folke Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf II Adolf i det samtida jesuitdramat
veritabla djävuls jesuit er framspringa och
slå sina klor i kungen och kurfursten och
släpa dem ned i helvetet till alla jesuitiskt
sinnade åskådares stora glädje och
förnöjelse.»
Någon tvekan om var brevskrivarens och
redaktörens sympatier lågo kan ej finnas.
Därom giver ju redan berättelsens anslag
klart besked då en av dessa båda — tyvärr
går det ej att säga vem av dem — tackar
Gud för att det nu »börjat gå utför med full
fart» för jesuiterna. Men att skådespelet
g] orde starkt intryck på många av
åskådarna är lika säkert, som framgår av
meningen »skräckinjagande för de barn och
kvinnor, som bevistade föreställningen».
Teaterhistoriska forskare ha visat att de
scentekniska effekter man begagnade sig
av vid denna tid voro både många och
storslagna, och säkerligen användes vid
denna föreställning både öppen eld och
fyrverkeripjäser för att göra sluttablån
med »käftarna» till helvetet öppna så
avskräckande som möjligt. Det av jesuiterna
eftersträvade målet nåddes sålunda utan
varje tvivel i detta fallet, och de engelska
läsarnas indignation eller harmsna
protester torde ingalunda ha grumlat de
jesuitiska fädernas i Prag tillfredsställelse.
Ytterligare en på sätt och vis scenisk
framställning av Gustaf II Adolf finnes att
läsa i en engelsk tidning från år 1632.
I nr 18 för den 14 april finnes avtryckt
följande utdrag ur ett brev skrivet från
Regensburg den 6 mars:
»Då jag för tillfället inte har några andra
nyheter att berätta så låt mig tala om för
Dig en lustig och alldeles sann händelse,
som tilldrog sig i pingstas i den goda staden
Cham i Oberpfalz. Rektorn i latinskolan där
samt borgmästaren och stadsskrivaren
beslöto — blott för nöjes skull eller för att
utröna vad framtiden bar i sitt sköte —
att låta skolpojkarna leka krig.
Borgmästarens son fick Tillys roll. Med ett par
trumslagare tågade han omkring i staden
Tysk tidningsförsäljare
omkr. 1630.
Kupferstichkabinett, Berlin.
för att värva soldater, d. v. s. sådana
pojkar som frivilligt anslöto sig till honom.
Efter bara en kort stund hade han samlat
kring sig en armé på 150 man. Sedan var
det ju önskvärt att någon skulle föreställa
konungen av Sverige, men då befanns det
att ingen vågade åtaga sig den rollen. Ett
par pojkar blevo emellertid uppmanade eller
rättare tvingade att draga lott om vem som
skulle föreställa Gustaf Adolf. Sedan lotten
fällt utslaget fick konungen av Sverige en
trumslagare och gick därefter omkring och
värvade soldater. Men endast ett femtiotal
anslöto sig till honom. Dessa voro dock alla
modiga pojkar och kallade sig svenskar.
Följande dag, som var Skärtorsdag,
tågade svenskarna ut ur staden. I tëten
gick en fanbärare och efter honom en
trumslagare och en trumpetare. De marscherade
ut genom den s. k. Sandporten och lägrade
sig i en liten skans utanför stadsmuren.
Efter tre timmar slutligen kom Tilly och
hans soldater ut genom samma port. De
åtföljdes av flera borgare och präster,
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
