Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Alfabetets uppkomst. Av Oscar Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar Löfgren
Egyptisk statyett fra n Byblos med
alfabetisk text på basen.
Inskriftsjragment av lineärtyp.
Dunand, op. cit.
ständiga tolkningen av texterna väntas
under loppet av innevarande år i tidskriften
»Syria». Redan nu kan det fastslås, att de
äro avfattade på ren feniciska, att
innehållet förråder starkt egyptiskt inflytande,
och att skriften är en blandad
konsonant-och stavelseskrift. Detta passar ju
förträffligt som ett förstadium till den renodlade
konsonantskriften eller alfabetet. Detta
företrädes av den andra kategorien texter,
som jag skall redogöra något närmare för.
Det är tre smärre texter på vanligt
fe-niciskt alfabet som Dunand funnit: en
spa-tula från 1300-talet med namnet Azrubal,
en fragmentarisk text på en lerskärva
daterad till 1600-talet och en
byggnadsinskrift av konung Schafatbaal. Inskriften
står på en muryta tillhörig den s. k. Kunga-
källan, som fordom försåg Byblos’ akropol
med vatten. Den är fullständigt bevarad
och lyder i översättning: »Denna mur
byggde Schafatbaal, konung av Gebal, son
av Elibaal, konung av Gebal, son av
Jechi-milk, konung av Gebal, åt sin härskarinna,
Gebals gudinna. Må Gebals gudinna
förlänga Schafatbaals dagar och hans år över
Gebal.» Titeln »Gebals gudinna» syftar på
den egyptiska Hathor, som hade ett tempel
i Byblos. Utgivaren Dunand daterar
inskriften till omkring 1600 f. Kr. Om denna
uppfattning är riktig, skulle vi alltså här
ha att göra med en 3 500 år gammal text,
mer än sju århundraden äldre än
Mescha-stenen.
Ett märkligt faktum är, att den
nyssnämnda Azrubal-spatulan med alfabetisk
skrift har några pseudo-hieroglyfiska tecken
på baksidan. Detta synes bevisa, att båda
skriftsystemen under någon tid använts
jämsides, och att gravören på 1300-talet
samtidigt framställt texter av båda slagen.
En kort och stympad inskrift av lineär
typ tycks bilda en övergång från det äldre
skriftsystemet till det yngre, ett slags
felande länk, såframt man inte vill tilldela
hela det pseudo-hieroglyfiska systemet
denna roll i luckan mellan bildskrift och alfabet.
Dunand har även påträffat en liten
egyptisk bronsstatyett av en människa med
djurhuvud, som har intresse i detta
sammanhang. Den anses härröra från tiden
mellan 2000 och 1700 f. Kr. På basplattan
mellan figurens båda fötter stå fyra
bokstäver, som torde betyda »åt Amon». Med
en smula fantasi kan man i Amon förmoda
alfabetets uppfinnare eller beskyddare. Det
vore också tänkbart, att detta namn skulle
stå i samband med »ammunéernas hemliga
skrift (eller skrifter)», som omnämnas hos
den grekiskskrivande författaren Filon av
Byblos i hans feniciska historia. Dessa
skrifter skulle ha använts av Filons
auktoritet, prästen Sanchonjaton. Denne lär ha
levat före trojanska kriget och författat sitt
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
