Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur minnet. Situationsbilder kring »Stockholmsbibliofilen C. M. C.» Av Yngve Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur minnet
landet. Han valde den senare smala och
besvärliga vägen, mottog 1856 dopet inom
baptistförsamlingen och blev en varm och
ivrig ordets förkunnare, först såsom
baptistpräst och några år senare såsom pastor inom
den Waldenströmska frikyrkan. Han nedskrev
vid denna tid sina tankar över
Gudomlighetens hemlighet, vilka — åtminstone delvis —
blevo publicerade. — Om orsaken till, att
Carlander övergav predikantkallet och att
han senare i livet aldrig talade om eller ville
höra talas om detta avsnitt av sitt liv, vet
jag intet. Jag skrev och frågade Hjalmar
härom, men han besvarade aldrig den frågan.
Jag tror mig dock kunna förstå, att denne
av ständig verksamhet upptagne man började
längta tillbaka till den livsföring, efter vilken
han ordnat sin barndomsvärld: arbetsdagens
tudelning i två vitt skilda tidsgrupper. Den
ena av dem omfattande arbete med ting,
syftande till det materiellt goda, bärgning
och välstånd. Den andra åter omfattande
andligt arbete, syftande mot uteslutande
ideella ting, stillandet av hunger och törst
efter kunskap och sökandet efter en tröstande
vän för själens obotliga ensamhet.
Om den förstnämnda carlanderska
arbetsdagens tidsgrupp är kanske inte så mycket
att berätta. Efter att några år ha varit
anställd som bokhållare hos en
Stockholmskörs-när Forsell, tillhörande baptistsamfundet,
grundlade Carlander 1871 egen
grosshandelsfirma i filthatt- och körsnärsbranschen med
kontor och lager i ett av Gamla stans
medeltidshus, Stora Nygatan 26, med uppgång från
Kåkbrinken. När jag som pojke sprang där
och lekte kurra gömma i lagerlokalerna, blev
jag av firmachefen anmodad att söka finna
upp ett originellt märke att anbringas på en
skolas gymnasistmössa. Några dagar därefter
kom jag med ett förslag, som framkommit
under frågans diskuterande i mitt
föräldrahem: En uggla omgiven av en lagerkrans. —
När jag nu satt och berättade härom för Carl
Martin Collin, kunde jag meddela honom, att
jag just i de dagarna (— alltså omkring ett
tredjedels sekel efter mitt förslags
framläggande —) till min stora förvåning skådat den
lagerkransade ugglan på min äldsta sons
skol-mössa. (Rektorn vid Malmö högre allm.
läroverk hade lovat mig försöka ta reda på, vem
som tagit initiativet till den vackra gröna
gymnasistmössan, men jag erhöll aldrig något
besked därom.) Ugglan var en exakt kopia
av den teckning, som C. M. C.:s äldste son,
landskapsmålaren Manne Carlander, efter
mitt förslag utfört för firman Carlander & Co:s
räkning. Denna firma ägde bestånd till år
1892, då dess innehavare, förföljd av sin
vanliga otur, måste nedlägga den och ånyo taga
anställning hos sin tidigare arbetsgivare.8 I
Forsells tjänst kvarstannade han till 1908.
Under sina tre sista levnadsår, tillbragta hos
dottern och svärsonen, bokhandlaren Emund
Jungbeck, fick den försynte och anspråkslöse
gamle bibliofilen helt ägna sig åt sina bokliga
intressen.
Några år efter ovanskildrade besök hos
Lundabibliofilen på Tomegapsgatan
sammanträffade jag med en annan skånsk bokvän.
Det var hösten 1929 i Tomelilla, »Österlens
metropol», vilken hederstitel det lilla
samhället erhållit av huvudstadsjournalisterna
efter utställningen två år tidigare i den
livaktiga köpingen på Skånes Österlen. Mitt
besök gällde läraren vid därvarande folkhög-
8 C. M. Carlander hade tidigare haft en kompanjon,
med vilken han grundat firman Johansson &
Carlander. Ar 1886 ändrades firmanamnet till Carlander &
Co.
-Ord och Bild, 58 :e årg.
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
