Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Två dikter. Av Kirsi Kunnas. Tolkning på svenska av Erik Therman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ DIKTER
Av KIRSI KUNNAS
Tolkning på svenska av ERIK THERMAN
Jag är ett hav
Jag är ett hav —
dunkelgrönt djup
skimrar ur mina ögon
och mitt upplösta hår
flyter vida omkring
över fjärden.
Hjärtats rolösa röster
mot stränderna mumlar
ur vågornas bröst,
och i böljorna gnolar
sångernas vemod.
Jag är ett hav —
mörka gå skeppen
fram över vidden
längre och längre
bort ur min åsyn
över den sjunkande solen. —
Jag ser endast solen
som väcker och ger,
jag ser blott dess rusande öga
och hur allting smeks av dess
hand.
Odyssé
Låten mig gudar i lugn
sluta levnadens irrfärd
och med hjärtat leende glatt
slunga ifrån mig de blommor
jag samlat på sidan om vägen.
Fåfänglighet blott var min gunghäst
på vars rygg jag red i ilande flykt
förbi barndomens lekfyllda gårdar,
fåfängligt var även mitt rolösa segel
som fylldes av ungdomens stormar.
Men var även fåfäng min hand
som bröt blommor vid vägarnas kant,
då — evige gudar —
är ej mig ens glädjen att avstå förunnad.
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
