Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kalmaritisk kulturmiljö. Av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manne
H o jr én
i den formella logiken, med Wiemers
algebra och andra matematiska läroböcker,
med Oscar Swahns lärobok i välläsning,
med Törnebladhs latinska skolböcker och
med Gullbergs franska, för att nämna de
viktigaste resultaten av några kalmarlärares
pedagogiska mödor.
En annan sak, som också utgör ett
mycket viktigt drag i bilden av 1800-talskalmar
som skolstad, är åtgärderna för den
kvinnliga ungdomens undervisning. Mamsell
Cecilia Fryxells i nära kontakt med tidens och
ortens väckelserörelser grundade skola på
Rostad i Kalmar blev en berömd
religiöst-moraliskt färgad flickpension med för tiden
modärna undervisningsmetoder — en skola
där ledarinnans person och ideal fängslade
de unga i allra högsta grad och gav dem
livsavgörande impulser. Den Fryxellska skolan
på Rostad samlade också elever från hela
Norden och från andra länder. Många av
eleverna härifrån kommo att verka som
lärarinnor i andra av rikets flickskolor och
buro mamsell Fryxells traditioner ut i en
än vidare krets. Från denna berömda skola
leder det nuvarande lärarinneseminariet på
Rostad sina traditioner, ömt vårdade bl. a.
i elevförbundets publikation Rostads
Årsbok.
En annan berömd flickskola — med stark
musikalisk betoning — blev fröknarna
Nisbeths, också den samlande elever från
de mest skilda håll i Norden; denna skola
lever i stadens nuvarande kommunala
flickläroverk.
Dessa summariska notiser om Kalmar
och skolans värld torde trots sin knapphet
ha kunnat fastslå betydelsen av det
pedagogiska, det mot ungdomen och framtiden
syftande, i stadens kulturmiljö under
1800-talet.
Kalmariternas litterära mödor ha sålunda
i hög grad gällt det praktiska, skolans
läroböcker. Någon direkt skönlitterär tradition
kan staden knappast sägas äga. I raden av
småpoeter, t. ex. Karl af Kullberg, har det
då och då blixtrat till ett stjärnskott. Ett
sådant är Erik Johan Stagnelius, som efter
barndomsår i Gärdslösa prästgård på Öland
fick följa sin till biskop utnämnde fader till
Kalmars biskopshus, där en rad av skaldens
främsta verk såg dagen. Under sina vistelser
i hemstaden omgav sig Stagnelius med ett
skaldehov av glada sällar ur lärare- och
officerskretsar, en glad miljö som man möter
i skaldens bellmanianskt uppsluppna
kalmarpoesier. Som stadens främsta litterära
minne står den store romantikern staty i
Biblioteksparken och hans med väggens
levande vinrankor omkransade bild
återfinnes också på det gamla biskopshuset.
Som det senare 1800-talets stjärnskott
på stadens litterära himmel kan man kanske
beteckna Gustaf af Geijerstam, vilkens
fader såsom rektor ledde stadens
seminarium på Rostad; i hans produktion bilda
folklivsberättelserna från smålandskusten
och Öland det för vår tid mest levande och
läsbara.
I senare tid ha kalmaritiska miljöer och
barndomsminnen givit Waldemar Swahn
stoff till en rad borgerliga romaner och
noveller med utsökt miljöskildring.
En den breda och stora folkläsningens
märkesmän har också sina rötter i Kalmar,
J. O. Åberg, de historiska folkromanernas
oerhört produktive författare, vilkens bild
av svenska öden och gestalter än i dag torde
ganska avsevärt färga folkdjupens
historieuppfattning.
Den kalmaritiska ungdomens litterära
ambitioner synas dock framför allt ha
kommit att ägnas pressen — de sista 50 årens
huvudstads- och storstadspress vimlar av
kalmarsöner och kalmardöttrar. Och frågan
är, om inte denna dragning till det dagliga
och levande ordet i dagspressen, till det
aktuella, vid sidan av det historiska
intresset bildar ett av de mera karakteristiska
inslagen i kalmarmentaliteten, kanske fött
som kontrast mot den historiska miljön.
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
