Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kalmaritisk kulturmiljö. Av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manne
H o jr én
intressantast är här väl Edvin
Lindholm-Houge, en självlärd konstnär ur
arbetarleden med sensibelt färgsinne och sin egen
syn. Men det finns många löften.
På andra sidan sundet ligger emellertid
Öland, som under de sista årtiondena
kommit att bli en av Sveriges livligaste
konst-provinser. De modärna upptäckarna av
Öland som konstland är ölandssonen Arthur
Percy samt intimistkretsens stora målare
Torsten Palm och William Nording. Av
Färg och Form-gruppens målare ha väl
de flesta någon gång målat på Öland — så
Axel Nilsson, Gideon Börje, Victor
Axelsson, Gunnar Svensson, Patrik Reuterswärd.
Etsarna Harald Sallberg och Reinhold von
Rosen ha också en vacker ölandsproduktion
bakom sig. Birger Ljungquist, Ture Bosin
och Gösta Palm tillhöra de fasta punkterna
i dagens ölandskonst. Men utom dessa här
nämnda namn finns många andra, som det
inte är möjligt att nämna i detta
sammanhang — Öland har hundratals
sommarkonstnärer och målaren hör liksom
väderkvarnarna till landskapsbilden.
Dagens Kalmar- och Ölandsmåleri
uppvisar givetvis en av de olika
konstnärsin-dividualiteterna betingad skiftande bild.
Men man får nog intrycket att denna bygd
alstrar och drager till sig konstnärer av ett
mera intimt kynne — det är inte
västkustmåleriets färgfyrverkeri över genomsnittet
av ostkustens målarkonst, helhetsbilden
visar en avgjord dragning åt den intima
landskapskonsten, åt ljusmåleriet, åt den
fina valörkonsten, vartill främst Öland
inbjuder.
Och den aktuella situationen? Dagens
kalmaritiska kulturmiljö visar stark
anknytning till traditionen och äger en ganska
påfallande autokratisk prägel — Kalmar
har aldrig varit bortskämt av
statsmakterna och har fått vänja sig att i stor
utsträckning själv klara sina olika problem.
Modärna och tidspräglade inslag upptas
givetvis, men kanske med en viss
betänksam försiktighet — Kalmarbon vill gärna
fundera och pröva.
Bland arvegodset från 1800-talets rika
kulturliv kan man peka på skol- och
undervisningstraditionen, som lever ett friskt liv
och utgör en ganska dominerande faktor,
ett arv från biskopssätet som
lärdomscentrum. Det är rätt naturligt, att
skolhistori-kerna utgöra ett kraftigt inslag i den lokala
litteraturen av senare år — både Storskolan,
Rostadsseminariet, Nisbethska skolan och
Folkskolan ha blivit föremål för
omfångsrika skildringar i tryck, speglande en viktig
sida av stadens äldre och yngre kultur- och
bildningsliv.
Ett hithörande 1900-talsinslag av
betydelse är folkbiblioteksväsendets
utbyggande. Sedan 1942 har stadens bibliotek,
tillika centralbibliotek för länet, en egen
byggnad med modärn biblioteksteknisk
inredning. Biblioteket äger ett
anmärkningsvärt stort bestånd av konst- och
kulturhistorisk litteratur, tillkommet främst
genom en storartad testamentarisk
donation av bibliofilen John Rosén. Det är
främst tack vare denna donation, som
bibliotekets stora läsesal med sina hyllor av
vackert bundna böcker ger en air av
tradition och förnämitet, som väl är mindre
vanlig i bibliotek av denna typ. Stadens stora
och genom sin ålder så vördnadsvärda
Stifts- och gymnasiebibliotek, med dess
skatter av handskrifter och bibliofil
litteratur, har i Stadsbiblioteket fått ett mycket
värdefullt komplement.
Det historiska intresset i staden lever
friskt, med Fornminnesförening,
Länsmuseum och Kristoffergille som centraler.
Fortfarande serverar pressen en myckenhet
av historiskt stoff, bildande en lärorik
bakgrund till presentationen av dagens
händelser ute och hemma. Stadens myndigheter
och enskilda visa ett lovvärt intresse för att
bevara sådana byggnader och miljöer, som
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
