- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
370

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pierre Olofsson. Av Patrik Reuterswärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Patrik Reuterswärd

»Tingel-1 angel.» Oljemålning. 1948.

där konstnären återknutit till det äldre
arbetssättet. Mot den grå grunden
avtecknar sig en viaduktliknande konstruktion av
fantastisk, nästan orientalisk karaktär. Med
blåkrita är överst antydd en aning till
horisont. Kort sagt, en bild med mycket
enhetlig djupverkan. Det är denna vänstra
bildhalva som ger litografin dess
utomordentligt stämningsfulla kvaliteter. Genom den
får även den högra delen romantiskt liv:
den gamla staden ligger där hög och
hopträngd på sin klippa omkring vilken de
umbriska vidderna gränslöst utbreda sig.

De verk som tillkommit efter denna
litografi sakna så gott som fullständigt dylika
naturalistiska stämningselement. Träsnittet
Krumelur (1948) åsyftar helt andra värden.
Av det som en gång varit fönster och
huskonturer återstår nu endast en »krumelur».
Olofsson har själv givit nyckeln till denna
lilla labyrint: »För att man ska förstå bilden
förutsätts att man inte läser den som linje

utan som yta mot yta, där svart och vitt
blir lika värda. Om vi börjar i nedre högra
hörnet så ser vi en svart teckning mot en
vit bakgrund. Följer vi bilden vidare så
har vi en vit teckning mot en svart
bakgrund och fortsätter vi att läsa yta mot
yta genom bilden, så finner vi hur den ena
ytan växelvis ligger bakom och framför den
andra. På det viset får bilden ett rytmiskt
skeende med ett växlande rum, som ger
bildens uttryck.» (A.B. 3/4, 1949).

På denna väg har Olofsson slutligen
arbetat fram ett »rent» motiv, ett formmotiv
som han kan begagna i många variationer.
I oljemålningen Tingel Tangel har samma
motiv utnyttjats, men med hjälp av mycket
brokiga färger har ett helt annat uttryck
uppnåtts.

Med det synsätt som Olofsson liksom
hans kamrater företräder, ges således ordat
motiv en annan innebörd än den sedvanlige.
För honom är det liktydigt med ett form-

37°

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1949/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free