Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Shakespeare som skämtare. Av Helge Kökeritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shakespeare som skämtare
ett ord kan totalt kollra bort läsaren, framgår
därav, att inte ens redaktionen för det
förnämliga Oxford English Dictionary förstått,
att pole-clipt i »thy pole-clipt vineyard»
(The Tempest 4. i. 68) är en elisabetansk
variant av poll-clipped och följaktligen betyder
»toppad, beskuren» (med syftning på bruket
att toppa vinrankorna om våren) och inte
»hedged in by poles». Därför måste man också
ursäkta Hagbergs översättning »Du som den
späda rankan binder upp» och Hallströms
version, »Från vinets rankor, stödda runt din
gård». Man får kanske visa samma överseende
beträffande Hamlets något anakronistiska
replik i akt 2, seen 2: »Då vinden är sydlig,
kan jag skilja en ko från en väderkvarn» —
på engelska: »When the wind is southerly I
know a hawk from a handsaw.» Som jag
påvisat i »Five Shakespeare Notes» (Review
of English Studies, 1947,) är handsaw en fullt
ljudlagsenlig utveckling av det fornfranska
heronçeau (engelska heronsew, heronsaw), ung
häger; Hamlet använde följaktligen en
falk-jaktsmetafor, då han sade sig kunna »skilja
en falk från en unghäger». Och vilket huvudbry
har inte frasen the beast-eating clown i
Shakespeare och Fletchers The Two Noble Kinsmen
förorsakat, därför att ingen utgivare begripit,
att beast är en stavning av beest, vilket jämte
avledningen beestings är den engelska termen
för vår gamla hederliga kalvdans! Frasen
betyder alltså: den kalvdansätande lurken. Eller
tag anchor i The Merry Wives of Windsor
i. 3. 56, där Nym med syftning på Falstaff
säger: »The anchor is deep. Will that humour
pass», vilket översatts: »Ankaret ligger djupt;
skall det humöret gå för sig måntro ?» (Hagberg)
och: »Ankargrunden är djup. Hur går det med
den lilla roligheten?» (Hallström.) Anchor
betyder emellertid inte »ankare», det är inte heller
en form av anchor et (eremit), och det skall inte
emenderas till vare sig angle eller author, som
Dover Wilson vill. Det är helt enkelt en annan
stavning a v anker, vinankare, en gliring åt
Falstaff fullt i stil med sådana benämningar på
honom som »a tun of man», »that trunk of
humours», »that huge bombard of sack», etc.
»The anchor is deep» måste följaktligen återges
med »Den där vintunnan är djup(sinnig)»
eller något i den vägen.
Vad som omedelbart föregår nämnda citat
är en härva av vitsar, vilka jag av
utrymmesskäl ej kan ingå på här. Dock bör kanske
framhållas, att Nym betyder »tjuv» och att
namnet därför skulle ha översatts till svenska
såsom skett t. ex. med Quickly och Tearsheet
(Rapp och Slitlakan). »Slitlakan» är en
synnerligen välfunnen översättning, även om jag
känner mig övertygad om att Hagberg själv
inte förstod, hur lyckad den var. Ty jag har
ingenstädes funnit en antydan om att den
ursprungliga betydelsen av Tearsheet varit känd.
Detta var nämligen en på 1500-talet vanlig
term för »lakan av bästa kvalitet» (se
adjektivet tear i Oxford Engl. Diet.). »Rapp»
däremot är inte lika välfunnet. I Quickly kunde
-ly uttalas som nu men därjämte också med
samma diftong som i eye, varigenom man
omedelbart får en skämtsam anspelning på verbet
lie( ligga) och därmed också på en sida av
Mrs. Quicklys karaktär. Att Shakespeare
gärna vitsar på lie (ligga, ljuga) se vi av
följande rader ur A Midsummer Night’s Dream,
där Lysander säger:
Then by your side no bed-room me deny;
For iying so, Hermia, I do not lie.
Hermia. Lysander riddles very prettily.
Now much beshrew my männers and my pride
lf Hermia meant to say Lysander lied.
Ordleken, som ovan angivits genom
kursivering av berörda stavelser, är naturligtvis
oöversättlig, men acceptabla alternativ ha
presterats av både Hagberg och Hallström.
Huvudsaken i sådana fall är, att den raljanta
tonen bibehålles och att översättningens
ordlekar i motivval och stilvärde så nära som
möjligt ansluter sig till originalets. Detta är
ofta lättare sagt än gjort. Hur skall man till
exempel återge den kostymtekniskt och
tea-terhistoriskt viktiga ordleken Arden —- harden
(grovt tyg av linne eller hampa) i A s You
Like It (2. 4. 16 ff.):
Touchstone. Ay, now am I in Arden, the möre fool I!
Vitsen innebär, att Touchstone dragit något
slags blus över narrkåpan för att obemärkt
slippa ut ur slottet tillsammans med Rosalind
och Celia, och eftersom den först blev känd
för ett par år sedan, (se min artikel
»Touchstone in Arden». Modern Language Quarterly,
1946), finnes givetvis ingen antydan därom
i den svenska översättningen.
Den elisabetanska teaterpubliken var
barnsligt förtjust i vitsar. Det tillhörde god ton
att bolla med orden och deras betydelser.
Man var fascinerad av språkets rikedom på
homonymer, som hade sitt ursprung i
språkblandningen under medelengelsk tid och i
fjortonhundratalets revolutionerande
ljudförändringar, och man tvekade inte att utnyttja
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
