Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Utpost i norr. En liten krönika om Luleå. Av Elof Ehnmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utpost i norr
Riksbanken, Luleå.
framför allt att uppmuntra de olika
norrbottniska orterna att bilda egna
konstgillen. Det första lokala konstgillet bildades
givetvis i Luleå och debuterade med
utställningen »konst i Lulehem». Därefter har
en rad expositioner varje år anordnats, och
gillet har bl. a. påpassligt sett till, att
Nationalmuseums vandringsutställningar inte gått
trakten förbi. Numera ombesörjer
länsmuseet självt rätt många utställningar, och
dess chef, landsantikvarien Hans Beskow,
vann en betydande framgång våren 1949
med heminredningsexpositionen »Bo bra».
Norrbottens egna konstnärer har givetvis
intresserat publiken allra mest. Bland de
inhemska utställarna kan man nämna Emil
Amtman, Erik Marklund, Charles Portin,
Carl-Gustaf Nordin, Gunnar Johansson och
Rolf Swedberg. Utställningarna liksom
Konstgillets föreläsningar och
diskussionsaftnar har avsevärt bidragit till att öka
konstintresset och höja smakstandarden hos
lulepubliken, vilket emellertid inte hindrar
åtskillig hötorgskonst att vinna avsättning,
vare sig den utbjuds i tillfälliga marknads-
2—Ord och Bild, 59 :e årg.
stånd på Storgatan eller från förhyrda
lokaler. Det har f. ö. hänt, att stadsavisans
konstskribenter låtit lura sig betänkligt i
sådana fall. Den populäraste målaren i
Luleå tycks vara Rudolf Gowenius, själv
utflyttad lulebo, vars blomstertavlor det efter
allt att döma hör till god ton att ha på
väggen i varje respektabelt borgarhem.
Man bör naturligtvis inte alltför petnoga
skilja på infödda och inflyttade i ett
stadssamhälle, men med de rätt säregna
befolkningsförhållanden som är tillfinnandes i
Luleå, kan man inte undgå att
uppmärksamma de senares stora, ja avgörande
betydelse för stadens kulturliv. Det är också
rätt naturligt, att inflyttingarna vill bevara
kontakten med den forna hembygden och
söker göra vad de kan för att upprätthålla
den. Det vimlar därför av landskapsgillen
i Luleå, från Skånegillet, över Östgöta-,
Dala-och Värmlandsgillena till Ångermanlands
och Jämtlands gillen. Det finns t. o. m. en
gillenas gemensamma central, styrd av
bokhandlare Greberg, och någon gång om året
brukar därifrån utgå påbud om ett gillenas
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
