Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Något om barndomsvärlden i Fredrik Vetterlunds lyrik. Av Bror Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bror Eri ks s on
sköna i livet och om blå rymder däröver
varit något naturligt och självfallet. Man
fick vidare ett starkt intryck av hur den
röda tråden i Vetterlunds lyrik, — dennas
»stämningsmelodi», — är att härleda ur
hans barndomsminnens värld. Där gavs
grundtemat, den för Vetterlund
karaktäristiska ljusa dur-tonen.
Vetterlunds barndomsvärld är betagande,
sådan hans vers visar den. Utom allt tvivel
står, att den också i verkligheten var det.
Kanske var han förutbestämd att bli en
»den blå blommans» sökare och sångare
i en eljest ganska romantikfattig tid.
Kanske bar han från födelsen i blodet
äkt-romantikerns grundkynne. Men säkert är
likväl, att Fredrik Vetterlund ägt förmånen
och lyckan att i sin lyriska produktion
kunna ösa inspiration ur intryck och minnen
av en i så sällsynt grad harmonisk eller —
för att använda ett typiskt Vetterlundord —
gyllene barndom, att livsmelodiens
ledmotiv konkretiserat sprungit därur. Han
har för livsfärden medfört något av detta
ovärderliga, som Sigfrid Siwertz i boken om
flanören 1914 utrustade Torsten Gjörloff
med: »Den goda barndomens stora,
hemliga fond».
Följande rader vilja vara ett försök att
med några exempel ge en antydan om hur
Fredrik Vetterlund öst ur denna fond.
II.
Debutboken I dagens stunder — i som
man tycker självfallet duodesformat —
tycks numera ej ens antikvariskt vara
överkomlig. Men dess flesta poem omtrycktes
1911 i diktsamlingen Sommar och september
samt delvis ännu senare, 1920, i
dikturvalet Genom ären. Dessförinnan hade han
i essayboken Studier och dikter (1901) tagit
med en knippa nya poem, som han kallade
»Sommarvers och skuggvers». — Övriga
lyrikböcker äro I Gråbergsland och andra
dikter, 1909, Skuggornas sal, 1916,
Thule-dagrar, 1922, Ödesstjärnor, 1930, och Gyllne
söndag, 1944. I alla möta flera eller färre
barndomsminnen — alltid i Vetterlundsk
»belysning». Men novellettböckerna höra
även till. Där har man prosatexterna, — i
Raderingar och novelletter 1916, Miniatyrer
på prosa, 1926, Novelletter och miniatyrer,
1946, samt i fjolårsboken Ur livets
stämningsmelodi, där ett urval ur
jagnovellisti-ken givits i kronologisk följd jämte, som
antytts, nyskrivna partier.
Fredrik Vetterlunds barndomsstad är
Halmstad. Hemmet låg vid Stora Torg,
som det hette förr, i den fastighet som i
våra dagar efter ombyggnad upptages av
Meijelska firman med tryckeri,
kontors-boksfabrik m. m. Vetterlunds far var
skeppsombudsman och rysk vicekonsul.
Barnkammaren låg vid sidan av affärslokalerna
i bottenvåningen med fönster mot detta
torg, då utan Millesfontän, pilträd och
bilparkering, i Vetterlunds dikt ofta med och
då alltid stort, rent ofantligt, samt ödsligt
och tomt, — som gossen en gång dag efter
dag såg det. Lokaliteterna tecknas i Ur
livets stämningsmelodi sålunda:
Först minns du ett rum mot ett stort torg med
skugga om morgonen. Ett rum i undre våningen
med utgång i förstuga till torget. Ett rum med
bord framme vid fönstret och en säng inne vid
väggen och ett golv att leka på för ett litet barn.
–öppnades en dörr i fonden, sågs ett annat
helt obetydligt rum med fönster åt öster, och då
hoppade plötsligt östersol in, lycklig och
sprittande, över en trång liten gård med ett päronträd
och ett plank.
Där bakom hördes muntert arbetsliv från en
kaj, läten och rop och visor från skeppen —- —• —
rymden och det morgonglänsande vida kom in
till en över gårdens idyll.
Det var ett ställe att börja livet på.
»Ett päronträd och ett plank» . . . Har
man börjat läsa Vetterlund, nickar man så
glatt igenkännande, varje gång päronträdet
— i lyriken alltid som apel —• skymtar.
Som i »En gammal gård» (I Gråbergsland):
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
