Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Seklens kultur i norskt landskap. I. Gudbrandsdalen. Av Jöran Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S e klen s kultur i norskt landskap
och Sorlandet kanske den största bland
norska landskap, och en av
Gudbrandsda-lens konstnärer — men en inflyttad — har
skrivit en hel bok om Gudbrandsdalen och
målarna. Romantiker som Gude och
Eckersberg har målat motiv från den bredaste,
öppnaste delen av dalen, kring Fron och
Ringebu men också uppe från Vågå och
Lesja vid övergången till Romsdalen. Från
Vågå är motivet till en av de allra mest
kända av alla norska målningar hämtat:
Werenskiolds Bondebegra velse. Gerhard
Munthe, Kristen Holbø och andra har likaså
gärna stannat inför de etnologiska motiven,
själva folklivet och arkitekturen, och dit
kan man också räkna några utomordentliga
teckningar till Asbjörnsen och Moes
folksagor av Alf Rolfsens hand. Henrik Sörensen
hör också till dem som med förkärlek sökt
sig till de små ålderdomliga sidodalarna här
uppe. Men även svenska målare har dragits
till Gudbrandsdalen. Uppe vid
Sjödaisvattnet, i dalens norra del, höll Kristen Holbø
och den alltför tidigt bortryckte Halfdan
Egedius till och målade i en fiskarhydda,
där de gästades av Richard Bergh. Och av
Birger Simonsson finns det ett fotografi,
där han tillsammans med Henrik Sörensen
och andra norska målare sitter på toppen
av Feforkampen, ett berg som är en av de
finaste utsiktspunkterna i mellersta
Gudbrandsdalen.
Gudbrandsdalen gränsar i nordväst till
Jotunheimen, i norr eller nordost till
Dovre-massivet. Här möter vi sagans värld, det
övernaturliga Norge, fantasiens Norge som
ingen annanstans. Har man gjort den långa
resan genom Norges århundraden, genom
dess konst och kultur, runt dess kuster,
genom dess minnesrika städer och upp i
alla dess dalar och landskap med sina vitt
skilda folkkulturer och kynnen, så
förnimmer man den rikedom som kontakten med
ett helt folks andliga värld, dess många
underbara öden och dess rika konstnärliga
bragder kan skänka. Och kvar står att kröna
den långa resan med en bragd eller en
övernaturlig rit i minnets, diktens och
traditionens tecken: att följa Olav Tryggvassons
exempel, när han en gång klättrade upp
på det höga fjället Hornet i Trollheimen
ovanför Dovre och fäste sin sköld på dess
branta topp — eller att som Peer Gynt
öppna dörren till Dovrefjället och på
gästabud hos bergakungen själv gå ned till de
mystiska rötterna av ett helt lands kultur.
Anmärkningar till Aukrusts dikt. søkk, sjunker
— sjoa, se — bruri, bruden —- aasyn, ansikte
—- vert vd-an i beite, tappar kraftkarlarna
fattningen —- von, hopp — hugs, kom ihåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
