Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Samlade dikter. Av T. E. Hulme. I svensk tolkning av Teddy Brunius - Höst - Mana aboda - Över hamnen - The Embankment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMLADE DIKTER
Av T. E. HULME
I svensk tolkning av Teddy Brunius
Höst
En känning av kyla i höstnatten
—-jag gick utomlands
och såg den röda månen hänga över en häck
som en rödbrusig bonde.
Jag stannade inte för att prata, bara nickade,
och runtomkring var trånande stjärnor
bleknosiga som stadsbarn.
Mana a b o da
Skönhet är klockslaget, den dröjande vibrationen,
den låtsade extasen i en hejdad impuls som inte
kan få sitt naturliga utlopp.
Mana Aboda vars krökta form
utgörs av himlens välvda cirkel
tycks alltid klaga över någon okänd sorg.
Ändå hörde jag en dag hennes rop:
»Jag är trött på rosor och sjungande poeter —
ingen stor nog, slut med Josef och allihop.»
Över hamnen
Intrasslad bland stagen midnattstid
i den höga masten över hamnens frid
hänger månen. Tycktes först långt bort
men är en lekballong som något barn glömt bort.
The Em b ankme nt
Fantasi av en herre som ramlat omkull en bitter
kall natt.
En gång fann jag extas i fiolers raffinemang,
i guldklackars blixtrande klang mot stenläggningen.
Nu inser jag
att av värme görs poesi.
Å Gud, gör liten
himlens gamla filt med stjärnhål i
att svepa om mig för att ligga skönt ett tag.
w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
