Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Georg Büchner. Av Walter A. Berendsohn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walter A. Berendsohn
ställt dessa översättningar till klubbens
förfogande. Översättningsarbete är ju i
regel dåligt betalt och som en följd härav i
många fall även undermåligt. Men dessa
Büchner-översättningar äro utförda med
en litteraturälskares omsorg och tålamod
och med spänd uppmärksamhet på minsta
detaljer. Själv betraktar jag det som en
litterär händelse av rang, att Georg
Büch-ner introduceras hos den svenska publiken
i en så framstående översättning. Att
denna introduktion äger rum först 115 år
efter det Büchner skapade sina verk beror
bl. a. på hans öde i Tyskland.
Georg Büchner föddes den 17 oktober
1813 i Darmstadt (samma dag som slaget
vid Leipzig) och dog som politisk flykting i
Zürich den 19 februari 1837, således blott
23 år gammal. Men trots sin ungdom var
han dock vid sin död redan docent i filosofi
och naturvetenskap och därtill en diktare av
ovanliga mått. Under hela 1800-talet
betraktades han av den tyska
litteraturhistorien som en naiv virrhjärna. Först år
1879 utgav Karl Franzos hans skrifter i
en otillräcklig upplaga, som bl. a. innehöll
den outrotliga felläsningen »Wozzek» (skall
vara »Woyzek»). Richard M. Meyer var den
förste som ägnade Büchner några
förstående sidor i sin tyska litteraturhistoria.
Men under Weimar-republiken,
mellankrigstiden, upplevde Georg Büchners verk
sin stora renässans. På dr Anton
Kippen-bergs Insel-förlag utgav Fritz Bergemann
1922 hela hans litterära kvarlåtenskap
(andra upplagan utkom 1926, översedd
men även starkt förkortad), och
härigenom möjliggjordes en hel rad upplagor på
skilda förlag. Flera vetenskapliga
undersökningar såväl som litterära essayer över
Büchner publicerades. Men först och främst:
hans drama »Dantons död» uppfördes på
alla tyska teaterscener med litterära
ambitioner. Alban Berg komponerade musik till
»Woyzek». Även det romantiska
lustspelet »Leonce och Lena» spelades då och då.
Detta stycke väckte särskilt under
Wei-mar-republikens dagar ett visst intresse
tack vare dess politiska satir över
småstatsväsendet. Personligen erinrar jag mig
förutom ett par utmärkta föreställningar i
Hamburg och Altona framför allt en
teaterkväll i Hamburgs Folkets Hus: i fonden
hängde ett svart draperi, mot vilket en
röd giljotin avtecknade sig, några unga
människor sutto på scenen och läste
»Dantons död», var och en sin roll, och
2 000 åhörare, huvudsakligen
fackföreningsmedlemmar, lyssnade andlöst från början
till slut.
Liksom J. P. Jacobsen var Georg
Büchner till begåvning och yrkesval
naturvetenskapsman. I sitt barndomshem
stiftade han mycket tidigt bekantskap med
den franska revolutionen, då hans far,
vilken som läkare följt Napoleons arméer,
ofta läste högt för honom om denna stora
tid i Frankrikes historia. Mellan 1833
och 1834 studerade Büchner i Strassburg
och kom då i beröring med
Saint-Simonis-men. Men Büchner var alltför
verklighets-betonad för att känna någon starkare
dragning vare sig till denna mera
romantiska rörelse eller till den tyska borgerliga
frihetsrörelse, som vid denna tid börjar
växa fram. Själv tillägnade han sig en
djupare inblick i klassmotsättningarna än
de flesta av hans samtida. Efter studieåret
i Strassburg återvände Büchner till det
hessiska universitet Giessen och där
lyckades pastor Ludwig Weidig locka honom
med sig i sin revolutionära rörelse trots att
Büchner hade avvikande mening på nästan
alla väsentliga punkter. På detta sätt kom
det första tyska socialrevolutionära
flygbladet i modern tid till, nämligen
»Hessi-scher Landbote». Det författades av
Büchner, varefter Weidig omarbetade det så
att mycket av dess kraftiga tendens
försvann. Flygbladet var fyllt av
upphetsande apeller, som inte hade hörts i
Tyskland sedan bondekrigens tid 300 år tidigare.
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
