Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Nyköpingshus, slottet som återuppväcktes. Av Ivar Schnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyköpings hus, slottet som återuppväcktes.
slottet. Men trots att så mycket gjorts åt
slottets utforskande, kan ännu många
överraskande upptäckter göras. För ett halvår
sedan utgrävdes en förut okänd del av den
djupaste kasematten, och för två år sedan
gjordes en alldeles häpnadsväckande
upptäckt. 1700-talsresidensets västra gavel
behövde repareras. Man trodde sig kunna
bestämma den som en medeltidsmur, men
resultatet av undersökningen i samband
med reparationen blev bättre än man
någonsin kunnat drömma om. En
igenmur-ning i tegelväggen bortskaffades, och där
innanför stod, praktiskt taget felfri, en
medeltida portal, som utgjort förbindelse
mellan två borggårdar och som nu finns att
beskåda med alla de tekniska finesser t. ex.
i form av hål för stängbommar, som
behövdes i en medeltida befästningsport. Genom
dessa ideliga nyupptäckter inom slottet
hålls forskningsintresset vid liv: En sida
i slottets »väckelse».
Ett annat slags återuppvaknande har
förunnats slottet. Alltsedan 1942 har det
av Eva Fröberg år 1914 givna uppslaget
fullföljts genom att historiska spel framförts
under midsommardagarna. Författaren till
denna uppsats är också författare till spelen
och har hittills behandlat motiv ur
slottets historia alltifrån Nyköpings gästabud
fram över Engelbrekts tid, Karl IX:s
regemente, slottsbranden 1665,
rysshärjningarna 1719 och till 1800-talets
småborgerliga idyll. Spelen och folkfesterna
omkring dem har blivit Södermanlands
stora årliga evenemang. Ungefär 15 000
personer brukar gästa slottet under dessa
midsommardagar, och intresset för det
gamla slottet har kunnat stå sig även vid
andra högtidligheter. Svenska flaggans dag,
Valborgsmässa m. fi. högtider firas nu
sedan några år vid slottet, och museet, som
tidigare haft en besöksfrekvens av 7 000—
8 000 per år, registrerade 1949 22 000
besökare, en siffra, som endast ett fåtal svenska
landsortsmuseer såsom Kulturen i Lund
eller Kalmar slott har överträffat.
Nyköpingshus har således blivit en
levande verklighet icke endast för
nyköpingsborna utan för provinsen och hela Sverige.
För dem, som har vården om slottet, gäller
det att ge det ständigt nya kvalifikationer
och nya intressetillskott, så att det icke på
nytt skall drabbas av törnrosasömn.
Planerna och uppslagen för framtiden är också
legio men kan här inte redovisas. Dock
måste en önskan avslöjas. På en udde i
Båven ligger Sörmlands utan gensägelse
intressantaste träbyggnad, den s. k.
Tovastugan, som innehåller en målad timmersal
från 1641. Omständigheterna gör det
nödvändigt att flytta den från sin avlägsna
udde, och dess självklara plats skulle då
vara invid Nyköpingshus. Det skulle bli
länsmuseets främsta förvärv och ett
intressant komplement till de två
herremansbostäder, som redan finns på området, slottet
och residenset. Tovastugan är nämligen en
herremansbostad av det slag, som
1500-och 1600-talets sörmlandsadel fick nöja sig
med innan de sociala omvälvningarna efter
30-åriga kriget satte in. På så sätt skulle
Nyköpingshus komma att inrymma en
treklang av sörmländsk herremansbostad utan
varje motstycke. Kunde så museiannexet
utanför slottsområdet bli verklighet inom
de närmaste åren, skulle Södermanland få
en verklig högborg för kulturhistorisk
forskning med goda möjligheter att levandegöra
resultaten av forskningarna.
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
