Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska diktarliv i bild. Av Nils Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Afzelius
Frithiofs lycka.
Litografi på titelbladet till 2:a upplagan
av Frithiofs saga. 1825.
födelse- till dödsdagen. I stället söker de ge
en mer nyanserad och riktig uppfattning av
Bellman själv, hans tid och hans stad genom
att gruppera stoffet i fyra huvudavdelningar:
Söderpojken Bellman, Kunglig hovpoet. Sina
vänners vän och Fredmansdiktens verklighet.
Den som hade turen att se den av Selling och
Axel-Nilsson ordnade utställningen till
150-årsminnet av skaldens död känner igen dess
ledmotiv i rubrikerna, liksom han med nöje
återfinner mycket av dess nyupptäckter och
omvärderingar i en mindre förgänglig form
än en utställningskatalog.
Ingen annan svensk diktare kan belysas
vackrare i bild än just Bellman, då ingen epok
erbjuder ett material av så utomordentligt
hög klass som den gustavianska. Den
topografiska inramningen skänker Sevenbom och
Elias Martin framför alla andra, men med god
hjälp av Heland och andra
stockholmsskildrare. De intima bilderna från gator och
trädgårdar, verkstäder, värdshus, enkla och
förmögna borgarhem, hovsalar och teatrar har
Hilleström målat, Jean Erie Rehn, Elias
Martin och Sergel tecknat, på ett sätt som
illustrerar Bellmans dikter så slående direkt
att ingen svensk författare äger maken till
kommentar. Forskare med öga för annat än
stilistiska och litteraturhistoriska detaljer kan
med lika stor fördel gå på jakt i dessa
konstnärliga dokument som i samtida arkivlängder
och diktverk. Bellmans egna och hans
vänners och gynnares yttre drag har bevarats i
konstnärliga framställningar vartill ingen
annan tid i den svenska konstens historia kan
visa motstycken. Allt detta bidrar till att
göra boken om Bellman till den vackraste i
sitt slag. Men förtjänsten är inte bara
materialets egen. I andra händer kunde saken lätt
ha fuskats bort. Med fasa tänker man på hur
en Bellmansbok skulle ha kunnat se ut, om
uppgiften hade blivit löst i samma anda av
vulgaritet som svävar över det bildalbum
som man trodde sig hedra Strindberg med på
hans 100-årsdag. De båda utgivarna av
Bellmansboken har däremot kunnat konsten
att välja och vraka i mångfalden och placera
bilderna på uppslagen, men de har också
kunnat konsten att skriva behagligt.
Illustrationerna kräver i detta fall en rätt utförlig
presentation, och texten spelar därför en
större roll än i de andra bokverken.
I slutet av förra året kom det sista arbete
som skall behandlas här: Tegnérkännaren fil.
doktor Åke Eliæsons och förste
bibliotekarien Bror Olssons »monografi i bild» över
Esaias Tegnér, utgivet av Allhems
mångfrestande förlag. Det utdelas som
årspublika-tion för 1950 till Tegnérsamfundets
medlemmar, vars ordförande Algot Werin har skrivit
inledningen. En sällsynt hängivenhet för
Tegnér och ett under mångårigt samlande
tränat spårsinne hos initiativtagaren Åke
Frithiofs lycka.
Litografi ur 24 Teckningar till Frithiofs
saga av H. Hamilton. 1830.
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
