Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Seklens kultur i norskt landskap. III. Nordland. Av Jöran Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jöran Mjöberg
trähusen i vintermörkret, och besökaren
har en förnimmelse av att vara
vänskaps-fullt inlindad i nordlänningarnas omtalade
gästfrihet och värme. Hur är det Nordahl
Grieg säger i skådespelet Atlanterhavet:
»Deroppe hvor alt var stein og hav og
fattigdom, der var hvert menneske så meget
rikere, varmere, mere menneske. Og der
lærte en at hvert menneske er en gåve til
de andre.»
Samma bild får man inte helt i stadens
mest bekanta litterära minnesmärke, Cora
Sandels Alberteböcker, vilkas inledande
del ger en skrämmande bild av det
småskurna förtrycket mot en människa som är
bestämd till att leva under friare och högre
luftstreck. Men Albertes själva längtan är
besläktad med det som Nordahl Grieg
definierade. Också ett annat verk av Cora
Sandel handlar om en kvinnas instängdhet i
en småstad i Norges Nordland, och även här
tänker författarinnan på Tromsö: Kranes
konditori. Cora Sandel är till och med så
trofast mot sin miljö att hon inte förändrar
namnet på den lokal som skänkt boken dess
titel. Kranes konditori fanns verkligen i
Tromsö på hennes tid och finns ännu kvar i
form av ett bageri, som sedan någon tid
har ett annat namn. I hennes diktning kan
man också följa hela årets gång i Tromsö:
vintern, då trottoarerna svämmar över
av snö, då kyrkuret lyser som en måne,
hästbjällror ringer och tomma slädar hörs
skaka efter en häst i mörkret; våren, då
solen kommit tillbaka till Nordland, vidén
slår ut och maskrosen går i blom, medan
barnen börjar leka sina utelekar runt
kyrkan; sommaren, då familjerna beger sig på
utflykter utanför staden, en röd fantastisk
sol står lågt över horisonten, »havet er
som en umaatelig og bredfuld skaal smeltet
metal med et glødende sverd stukket nedi»,
måsarna kretsar och fågeln piper i ljungen;
hösten, då så många far söder ut med
»hurtigruten».
5-
Bortom Tromsö sträcker sig mot öster
det väldiga Finnmark, med Nordkap,
klippan som störtar ned i Ishavet, med
Ham-merfest, som är världens nordligaste stad,
och med de andra städerna öster ut mot
Ryssland, alla brända av tyskarna på
återtåget mot krigets slut och nu återuppbyggda
i barackform. Redan i tidig sagatid
gjordes stora sjöfärder förbi Nordkap till
Bj armaland, av Ottar och Erik Blodyx på
8oo-talet, av kung Harald Gråfäll i nästa
århundrade. Bland de danska konungarna
intresserade sig särskilt en för Finnmarks
möjligheter: Christian IV, som under sin
sextioåriga regering gjorde ett fyrtiotal
besök i Norge och däribland en gång, på
våren 1599, med en flotta av åtta skepp
tog sig ända upp till Vardöhus. Resan hade
sjöpolitisk bakgrund, och Christian IV
säkrade dessa trakter åt Danmark i strid med
Sverige, där Karl IX visade ett ivrigt
intresse för kalotten och för Kolahalvön.
Vårdö, som ligger östligast i Norge, på
Varangerhalvön, var sedan medeltiden en
stödjepunkt för det danska väldet med en
fästning, grundad i början av 1300-talet.
Det var till Vardöhus som Kristin
Lavrans-datters man i Undsets roman, Erlend, var
kommenderad under två perioder av sitt
liv. Den som inte själv sett Vårdö känner
kanske platsens utseende genom Nordlands
särskilde målare, romantikern Peter Balke,
på vars bild från Vårdö, ett minne från en
resa dit år 1832, stackmolnen tornar sig
mäktigt över fästningens åldriga stenmurar.
Finnmarken har i århundraden levat på
åkerbruk och boskapsskötsel men också på
jakt, fiske och handel. Handeln var i gångna
tider ganska livlig: här möttes båtar från
Norge, Ryssland, Tyskland, Sverige,
Holland och England, och handelsplatserna
blev både ekonomiska och kulturella centra.
Dock skall det ha varit livligare före
1600-och 1700-talet, då handelsmonopolet på
dessa trakter kom att tillhöra den livliga
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
