Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Tre dikter. Av Sigvard Mårtensson - Åt dig —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER
Av SIGVARD MÅRTENSSON
Åt dig —
Tunn blir dagen, fälten bleknar
Oändligt skör är blåstens ton
likt hår som grånar under himlen
och hand som mattas och blir svag
Åt dig som denna dag vill gripa
och snärja hårt i fina garn
jag ville hämta upp ett rike
ur vissnad mull och tysta vattendrag
Som rönnars lek bland brustna löv,
som stormens spjut i skymningskåpan
— nej, mer än så:
en mark som stiger upp ur bristningen
med vägar, dungar, fält och är sig själv
och dock en annan:
som är i ljuset, är i döden
långt mer än denna dag kan fatta
Åt dig ett rike och en mantel
— lik hår som böljas ut i sommarns hand -
åt dig oändlig styrkas fina växt
i tystnaden,
oändlig segers pelare
som eld mot askgrå himmel
Åt dig ett rike och en mantel
som eld i din bleka, snärjande dag.
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
