Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och Smålands Museum. Ett bidrag till landsortsmuseernas historia. Av Jan Erik Anderbjörk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och Smålands Museum
son skulle göras». Konstnären Thure
Cederström överlämnade 1880 en tavla
»Interiör från Gripsholms slott», som med
konstnärens medgivande lottades bort i
samband med en soaré och inbragte 1 450
kronor. Byggnadsfonden hade vuxit, så att
den i slutet av detta år uppgick till över
30 000 kronor.
De av Isaeus uppgjorda ritningarna hade
emellertid ej vunnit styrelsens gillande.
Wennerberg hade i stället vänt sig till
professor F. W. Scholander, vilkens
ritningar antogos enhälligt i sept. 187g.
Wennerberg kunde också meddela, »att
Professor Scholander med hos honom vanlig
liberalitet såsom gåfva överlämnat
ovannämnda ritning samt lofvat att, då
förhållandena sådant påkalla, fullständigare
utföra några i ritningen förekommande
detaljer».
I maj 1884 ingick Föreningen kontrakt
med byggmästare Svante Svensson från
Karlshamn och 1885 stod byggnaden färdig.
Fem år senare, närmare bestämt den 27
maj 1890, invigdes museet av
landshövding Spens, som efterträtt Wennerberg i
länet och som föreningens ordförande. I
Smålandsposten står bl. a. följande:
»Som bekant befinner sig fornsalens vackra,
stilfulla byggnad på en plats, som i skönhet söker
sin make i nejden. Man tilltalas af en vacker
utsigt öfver sjön, af grannskapet utaf stadens
nybygda lärdomstempel och, nu i sommarens dar, af
den löfskrud, som smyckar och formligen
inbäddar i grönt det hus, der så mången minnesskatt från
fordom beredts säkert förvar under vårdande hand.
Och när portalen öppnat sig, har man snart
funnit, att om ock en rundlig tid tilltagits för att
ordna de tillströmmande fornminnena, detta nu
gäldas genom tillfredsställelsen öfver att finna,
att de talrika, värdefulla minnena uppställts med
en smak och prydlighet, som lämnar intet öfrigt
att önska. Alla montrer, skåp och vägg-grupper
gäller detta omdöme, och vi äro fullt förvissade
att läroverksadjunkten doktor G. Södergren
genom detta sitt verk skall ha för alltid på det
innerligaste förenat sitt namn med
fornminnesföreningens, hvars arbete och uppdrag han så väl
och så gerna utfört.»
Interiör av fornsalen före 192J.
Hyltén-Cavallius synes, så vitt de nu
tillgängliga källorna visa, ej ha deltagit i
museets uppordning. Södergren hade
tydligtvis hans och styrelsens fulla förtroende
och fick sköta inredningen, som han själv
ansåg bäst. Två brev från konstnären Ture
Cederström visa emellertid, att han och
systersonen C. A. Ossbahr, den senare i
sinom tid chef för Kungl. Livrustkammaren,
anmodats hjälpa till med museets
uppordning. Ossbahr infann sig också 1885 i
Växjö, men hade tydligtvis ganska dåliga
intryck av besöket, om man får döma av
vad Cederstöm skrivit. Då detta ur
musei-historisk synpunkt är av visst intresse, må
en passus ur ett av breven anföras.
»Hvad hafver jag nu genom honom erfarit
rörande inredningen hvaraf ju en dekorativt
crdnande af samlingen är så beroende. — Jag vill
ej ens återgifva det, huru väggarna äro målade,
montrarna fabriserade etc. — det överstiger all
beskrifning — förutsatt n. b. att man velat ordna
hufvudsalen så scm Scholander tycks hafva
tänkt sig det, då han gaf den en kyrklig form med
4 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
