Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Albrecht Altdorfer. Av Thomas Paulsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomas P a ul s s o n
Gr av läggningen.
Wien. 1518.
stället arbetar han mestadels med
gammaltestamentliga och mytologiska motiv, med
allegoriska och världsliga bildsekvenser.
Altdorfer rönte också inflytande av
propagandan för häxförföljelser, som vid denna
tid nådde kolossala mått. Dylika
skildringar förelåg i hetsskrifter och flygblad och
man finner dem även i tysk renässanskonst.
Så har Diirer utfört »De fyra häxorna», men
det är en målning som närmast kan
betraktas som en förevändning för en gruppering
av kvinnliga aktstudier. Altdorfer ger
däremot en verklig inblick i allt vad
häxväsen-det betyder av skräck och mystik. Han
tolkar hela vidskeplighetens hemskhet.
Regensburg blev under Altdorfers levnad
centrum för en vallfärdsrörelse av folklig
och extatisk karaktär, som inte är olik
senare tiders frireligiösa tendenser. I »Den
undergörande källan » har han skildrat hur
vallfarten tedde sig. Han fångar de
folkliga typerna, som kom till Regensburg med
ett mål, att nå gemenskap. Dylika
gemen-skapshandlingar är något som ständigt
tematiskt varieras i Altdorfers konstnärliga
arbeten.
Om man tar fasta på vilka som kan ha
varit Altdorfers beställare, framstår klart
de olika epokerna i hans konstnärsskap.
Fram till de stora altarverken, som tillkom
omkring 1520, utförde han huvudsakligen
teckningar, grafik och oljemåleri i litet
format. Dylika arbeten var tydligen avsedda
att säljas i öppen marknad, men man kan
anta att han främst vände sig till en viss
publik, till de högborgerliga skikten i
hemstaden. Typiskt för denna tidiga period är
ett verk som »Den helige Georg». »Det
autonoma landskapets skapare», som
Altdorfer kallats, har i denna tavla inte
intresserat sig så mycket för striden mellan
riddaren och draken utan snarast för att
utföra en storartad landskapsskildring. Av
intresse är också att se hur Altdorfer för att
betona själva epiken gjort väsentliga tillägg.
Han har diktat, när han målade »Den
helige Georg». Man ser inifrån en tät skog
ut mot ett sydtyskt kuperat landskap. Den
övre delen av målningen består av hopade
lövmassor, och studerar man den högra
delen, finner man att lövverket har en
imponerande tyngd som inte rimligtvis kan
uppbäras av två stammar. Genom detta
grepp införs ett illusoriskt moment, som
bidrar till kompositionens stämningsinnehåll,
vilket är typiskt för Altdorfers tidiga
käns-lostarka konstproduktion. Uppenbart är
också att Georg inte är en folklig hjälte,
som då han avbildas i folkkonsten. För
Altdorfer framstår han som en förnäm riddare
med en fin, yvig fjäderbuske i hjälmen.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
