Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturhistoriker vid Skiljevägen. Av Bengt Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturhistoriker vid S ki Ij ev äg en
Av Bengt Nerman
4_____PET ÄR SÄKERT inte bara
litteraturhistorikerna själva som har på känn att
något saknas i deras forskning, kanske till
och med att något är på tok med den. Vi har
ett förhållandevis betydande
litteraturintresse i Sverige. Det har under det senaste
decenniet skrivits mer om litteratur än
någonsin tidigare. Och ändå skrivs det inte
särskilt mycket om litteratur. Det skrivs
om allt möjligt som har med litteratur att
göra, men man aktar sig i regel nogsamt
att komma diktverken, konstverken, allt för
nära. Här frambringas i möda och lärdom
den ena litteraturvetenskapliga skriften
efter den andra och man läser med aktning
och intresse och hoppas i stillhet att nu
kommer vi strax fram till verken och får
veta något om dem, som gör vår upplevelse
av dem rikare och som antyder varför det
ena är värdelöst och det andra är stor dikt,
men boken tar slut innan den kommer så
långt eller också tar författaren ett steg åt
sidan och undviker skickligt allt som har
med »estetik» och »subjektivitet» att göra.
Andra lärda arbetar faktiskt med dikten
men inte för dess egen skull utan för att i
den finna material för övningar inom andra
vetenskapsgrenar. Och läsarna kan inte
undgå en känsla av otillfredsställelse, av
besvikelse. De ville så gärna veta något om
det enda som till sist rättfärdigar forskarnas
livslånga slit: litteraturen själv, inte bara
om vem som har lånat drag åt en diktad
gestalt eller om författarens svåra kris den
ii februari eller om det intressanta sätt
på vilket dikten bidrog till den diskussion
som fördes vid årtiondets mitt eller belyser
samhällsstrukturen vid dess början; hur
värdefullt och viktigt allt detta i och för sig
än är.
Hos en litteraturstuderande vaknar så
småningom den besynnerliga tanken att han
kanske aldrig riktigt får lära sig sitt yrke
och samtidigt en slags visshet om att tiden
är mogen för en förändring; och han anar
att en sådan förändring måste föra med sig
konsekvenser inom åtskilliga områden.
Börjar han så smått på egen hand att söka sig
in i litteraturens väsen och exempelvis
prövar på vad strukturforskning vill säga,
så väcks snart behovet att locka även andra
med att smaka på gröten och inte bara
dansa med i dansen kring den, ledda av
vördnadsvärda fördansare som —
högaktningsfullt bugande mot grötfatet ■—■
besjunger havreåkern och kon som gav
mjölken och sockerbetan i den mörka jorden.
II.
Det skrivs som sagt mycket omkring
litteraturen i vårt land. Forskare i bibliotek
och studiekamrar arbetar med biografiens,
psykologiens, psykiatriens, idéhistoriens,
sociologiens och många andra discipliners
alla verktyg och återskapar mödosamt den
situation som födde dikten. Ett i och för
sig i högsta grad lovvärt och nödvändigt
studium, som dock i regel gör halt inför
den färdiga skapelsen. Eller man går ut från
det färdiga verket och försöker att med
hjälp av vad man där finner skriva
för
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
