Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storm P. och den irrationella logiken. Av Tryggve Emond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T r y g gv c Emond
Du —■ hva’er det at være
Akademiker!
Det er, naar man har læst sig til
hvad vi andre ved!
skämtteckningar och fortællinger på
löpande hand. Hans arbete var hela hans
sätt att leva, det var uttryck för både hans
flit och hans lättja. I en av »100 fluer» har
han tecknat sig själv vid ritbordet
tillsammans med en stillsam åskådare som
frågar: »Skal du ikke have Ferie?», varpå
Storm P. med öppenhjärtig självkännedom
svarer: »Naeh, jeg gider ikke.»
Denna produktivitet gör Storm P:s
konstnärskap svårt att överblicka; den har också
bidragit till dess ojämnhet. Men det är
också den som skapat rikedomen i hans verk.
Man får gå tillbaka till Daumier eller
Dickens — och Storm P. är besläktad med
dem båda — för att finna en liknande
fantasiens friska generositet. I en tid, vars
konst präglats av medvetenhet och artisteri,
har Storm P. representerat spontanitet och
omedelbarhet. Om han saknade
noggrannhet, hade han desto mera av
skaparglädje. Och det är av vikt att förstå
att han aldrig kunnat göra så många
bra saker om han bara gjort hälften så
många dåliga. Hans kvalitet är avhängig
av hans kvantitet.
Ty bakom den flytande tecknarstilen och
de karakteristiska inprovisationerna ligger
år av trägen träning. Att han inte hade så
alldeles lätt för att teckna till att börja
med vittna de tidigaste tidningsbilderna
om — och i själva verket lärde han sig det
aldrig. Inte på vedertaget sätt. Men han
har lyckats storartat med att vara sin
egen professor: hans konst är fri från all
skolmässig teknik; hans skicklighet är helt
personlig.
I Storm P:s bästa skola har kanske varit
serierna »De tre smaa Mænd» och »Peter
og Ping», i vilka han tidigt fann utlopp för
sin fantastik och sitt bisarra behov av att
vända upp och ner på världen, upphäva
alla kända fysiska lagar och leka en
vildsint lek med perspektiv och dimensioner.
»De tre smaa Mænd» målar t. ex. med svart
färg en port på en vägg, och en jagad bov,
som är helt inne i den tecknade världen,
försöker springa in i porten, d. v. s. han
Er det ikke en latterlig Bestilling
at være Klovn!
Naeh — ikke naar man ved, man
er det!
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
