Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Söderberg i sin diktning. Av Lennart Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart Josephson
etiska krav på sig själv. Det förefaller då
inte troligt, att han lugnt kan låta sina
reaktioner efter mordet behärskas av sin
determinism.
Det mest mänskliga och trovärdiga hos
doktorn är just att denna livsfilosofi annars
låter förena sig med ett etiskt patos och en
förmåga att känna och reagera så starkt.
I detta som i så många andra avseenden är
doktorn ett porträtt av författaren.
Deterministen Hjalmar Söderberg framträder
också, i bok efter bok, som en utpräglad
moralist, fastän hans moral inte alltid är
den vedertagna. Och den anklagelse för
känslokyla som har riktats mot honom blir i
minnesteckningen bestämt avvisad. Det
har räckt med att hänvisa till den
medkänsla som präglar en stor del av hans
författarskap, inte minst historietterna.
Hjalmar Söderbergs förmåga att reagera
häftigt förnekas visserligen här: »hans
temperament hörde inte till de vitglödgade»,
heter det. Detsamma sägs om doktor Glas:
»Vad han än lider av, inte är det något
överdrivet hetsigt lynne. Hans klimat är
tempererat.» Men i båda fallen måste
denna karakteristik tagas med reservation.
En sådan vämjelse som den doktor Glas
grips av inför pastor Gregorius tyder inte
på ett tempererat klimat, och vad han känt
då han som tonåring suttit i kyrkan citeras
just i minnesteckningen: »Jag mindes hur
jag [––––] bitit ihop tänderna i ursinne
mot den feta utspökade skurken vid altaret
och tänkt för mig själv, att den där
humbugen kanske skulle kunna räcka i tjugu,
högst trettio år ännu». Uttrycket skär sig i
doktor Glas’ mun, säger Bo Bergman. I så
fall borde det ju också skära sig i Hjalmar
Söderbergs, om hans temperament var
svalt.
Det förefaller emellertid som om doktor
Glas liksom hans skapare var starkt gripen
av åttiotalets stridbara radikalism i
reli-gionsfrågor. Vad den senare beträffar
tillhörde hans första inlägg i debatten rent
kronologiskt åttiotalet. Hjalmar Söderberg
var med och hyllade Hjalmar Branting,
då denne 1889 hade avtjänat ett
fängelsestraff som han hade ådömts, därför att
han i Socialdemokraten hade återgivit
Axel Danielssons artikel »Till
världsalltets upphovsman». I »Vers och varia» får
vi en påminnelse om händelsen många år
efteråt. Också i sin tidigaste produktion
såsom i novellen »Mulet» från 1889 och i
»Sociala grubblerier» från 1890 deltar han i
angreppen mot kyrkan och kristendomen.
Liksom doktor Glas är det humbugen han
vill komma åt. I »Mulet» låter han en
medicinare, alltså naturvetenskapens
representant, säga till en ung präst: »du predikar
om Gud men icke om fan, och varför? Jo
fan är icke populär för tillfället, men det
tänker du bli.» Det är en polemik liknande
den han senare skulle rikta mot kyrkoherde
Fries i »S:t Oscar». De känslor som ligger
bakom polemiken tycks ha behärskat
Hjalmar Söderberg redan då han var i
tonåren, om man får tro hans uppgift att
Martin Birck i huvudsak är ett självporträtt.
Martin hade i kyrkan upplevat precis
samma sak som den unge Glas och efteråt
uttryckt sina känslor på samma sätt. Han
hade sett »prästerna i sina kåpor röra sig
av och an framför altaret» och då gripits av
»svindel och äckel», de föreföll honom »i
detta ögonblick som skamlösa bedragare».
Vill man finna starkare uttryck för det
Söderbergska temperamentet (som
visserligen inte alltid gör sig gällande i hans
diktning) kan man gå till hans politiska
uttalanden under Hitlertiden. Nej, doktor
Glas’ förmåga av både stillsamt
mediterande och häftig reaktion var säkerligen
Söderbergs egen och alltså inte något
konstruerat eller osannolikt. De tankar
doktor Glas hyser är »blott till en del —
men visserligen en mycket stor del»
författarens egna, det har denne själv en gång
meddelat i en kommentar (»Mina
modeller»).
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>