Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realisten Caravaggio. Av Alf Liedholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Realisten Caravaggio
Courbet var erkänt besvärlig att umgås
med, men Caravaggio bör ha varit dubbelt
svår. Courbet var en bråkstake men
Caravaggio var en slagskämpe och det är en
smula värre. Att ställa Courbets själsliga
diagnos skulle vara lätt nog i dag, källorna
flyter rikligt, men för Caravaggios del
känner vi i stort sett blott polisnotiser.
Men en målares verk berättar förvisso
åtskilligt om honom själv och ur Caravaggios
verk talar med tiden en upprördhet och en
förkrosselse som förtäljer om ett närmast
patologiskt temperament. Det är en
gissning, bestyrkt av något sånär autentiska
porträtt, att Caravaggio måste ha lidit av
förföljelsemani. Det kan vara straff nog.
Den miljö som den unge målaren sökte
sig till var slagskämparnas och krogarnas
Rom. Den påvligt officiella andan var
visserligen sträng i slutet av 1500-talet.
Motreformationen hade blivit verklighet
och heliga fäder som Gregorius XIII och
Sixtus V menade allvar med själarnas
förbättring. Särskilt Sixtus avböjde bestämt
lösa seder bland kardinaler och världsliga
dignitärer i kyrkostaten liksom i Roms
förnäma värld. Men på konstnärerna ställde
man inte så höga anspråk. Man kunde
beundra och uppskatta deras verk efter
förtjänst, men det var blott undantagsvis
som man räknade med konstnärerna som
med vanliga människor. Liksom
skådespelarna stod de en smula vid sidan av
samhället. Inom vissa gränser fann man det
ursäktligt, att dessa säregna personer
uppförde sig en smula självsvåldigt.
Av allt att döma har Caravaggio inte
sällan överskridit dessa gränser. Annars
skulle hans namn inte så ofta förekomma i
polisens protokoll. Det sällskap som han
sökte sig till när han kom till Rom
kännetecknades inte av högre dygder. I
kvarteren kring Piazza Navona bodde många
livfulla konstnärer och bland dem fann
Caravaggio sina vänner och småningom sitt
tillhåll. Först hyrde Caravaggio och
vän
nerna rum här och var i trakten, men i
den mån som de blev kända och mera
berömda hyrde de hela hus. När de
betalade, var de generösa, men det inträffade
inte varje månad.
Då de på det hela taget måste försörja sig
genom sitt arbete, kunde dessa konstens
bravados inte gå sysslolösa. De arbetade
ofta men när skymningen föll, spände man
värjan kring livet och gick ut att möta
vännerna och äventyren. Vännerna fann
man drickande vin kring stora träbord på
stadens mörka små krogar. Vin föder
samtal men också lätt dispyter, vilka leder till
äventyr. Och på den tiden gjorde man inte
upp en dispyt med knytnävarna utan med
värjan. Det var elegantare men farligare.
Det förde inte sällan till dueller som ibland
bestraffades med utegångsförbud några
veckor framåt.
Det kan ha varit under en eller annan
sådan avskildhetens månad som Merisi
målat sin kända genrescen »Den goda
spådomen». En zigenerska spår en pråligt klädd
yngling i handen samtidigt som hon en
smula forskande betraktar den unge
snobben. Bakgrunden har konstnären sin vana
trogen skänkt liv genom en strimma sol.
Man behöver emellertid inte betrakta
bilden länge för att inse att det trots allt är
en uppställning. Ynglingen är visserligen
klädd i dagens mod, men han är synbart
uppklädd för att tjäna som modell och
zi-generskans dräkt är inte heller de plagg
som damen vanligen lever i. Detta är en
eftergift åt ateljétraditionen men den
betyder föga i jämförelse med den brio och
direkthet med vilken hela scenen är given.
Det är realistens verk.
Genom sitt tidiga måleri i Rom väckte
Caravaggio uppmärksamhet både hos
kolleger, kännare och konsthandlare. Detta att
fylla nästan hela bildytan med ett par
människor som liksom var på väg att träda
ur ramen ned till betraktaren, var något
nytt. Tizians och Tintorettos herrar och
503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
