Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Textil från en svunnen kultur. Av Gunvor Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunvor Björkman
riktiga också beträffande de äldsta
föremålen —■ däribland de uppseendeväckande
vackra textilierna —• vilka man kan
hänföra till omkring 1000 år f. Kr. De allra
yngsta spåras däremot till perioden före
den spanska invasionen.
Att man tog just det bästa man hade
för att bereda sina döda en värdig final
på det mödosamma jordelivet, visar den
utställning kallad »Gravfynd från Peru»,
som har ordnats i doktor Gösta Montells
regi på Etnografiska museet i Stockholm.
Det är framför allt de textila mästerproven
som fascinerar betraktaren. Dessa
textilier kan uppdelas i fem kategorier: i)
vävnader, 2) snörmakerier, 3) broderier, 4)
fjädermosaik och 5) de bemålade tygerna, ett
slags billigare ersättning för tryckta tyger.
*
Man häpnar över den detaljrikedom och
variation av komplicerade bindningar, som
skyttlats fram på de primitiva indianska
vävstolarna av enklast tänkbara
konstruktion. Lika häpnadsväckande rikt mönstrad
som den fornperuanska och inka-textilen
är, lika förbryllande är färgen, som glöder
i dämpade, övervägande röda färger och
som varken tid eller rum tycks ha rått på.
Men tack vare det torra klimatet kring det
peruanska kustlandets gravfält — ibland
regnar det inte på 10 år —■ har vävnaderna
behållit sin ursprungliga fräschör genom
åren i den konserverande, salthaltiga
sanden. Så har varken mott eller mal grävt
destruktiva irrgångar i det täta yllet.
Genom torkan har även liken skrumpnat
ihop, och det har i sin tur bidragit till att
en ovanligt ringa procent av textilierna
ruttnat, trots att lagren av vävnader virats
över varandra.
Mumierna torkade som sagt ihop i den
starkt salpeterhaltiga sanden och
balsamerades därför sällan. De placerades i sittande
ställning och liknade stora paket, inlindade
som de var i sina dräkter och tygförråd.
Själva svepningen bestod av en 26 m lång
bomullsduk, och den kompletterades sedan
med många mantlar, ända upp till 17
stycken. Ansiktsmasker av tyg, metall och
trä fästes sedan på dessa »paket».
Lika prydlig ordning härskade i de paket,
som man funnit vid sidan av gravarna
och ur vilka de döda förmodades
komplettera sina klädbehov under den eviga exilen.
Och att man gjorde åtskillnad på fattig och
rik i dödens skugga är inte svårt att lista
ut bland fynden. De rika mönstren och
de utstuderade vävningsteknikerna
demonstrerar utan vidare, om ägaren varit
välbärgad eller mindre bemedlad. Det var av
allt att döma en primitiv fiskarbefolkning,
som bodde vid Stillahavskustens sydligaste
del, och den har följaktligen inte
efterlämnat något av värde.
Vävstolen, som trollat fram alla dessa
textila skatter, är den enklast tänkbara
och den vanliga indianska, som användes
än i dag. Tack vare konstruktionen har
vävaren och väverskan haft stor frihet att
plocka med varp och inslag, medan vår
egen dagsfärska och tekniskt fulländade
vävningsmetod går alltmer mot en
industriell utveckling. Variationerna i de
peruanska vävarna är också nästan oräkneliga.
Mitt i varpen byter man ett tu tre vävslag,
leker med färger och figurer både
okonventionellt och spirituellt, och man formar
t. o. m. väven efter ändamålets art. T. ex.
med en kupig rundning för axlarna.
Materialen tycks ha varit av yppersta
sort. Bomullen spann man som andra
naturfibrer i slända, och trådarna är
spindel-vävsfina och j ämna i struktur. Ullen är den
andra bärande ingrediensen, och det är
lamadjuret, som lämnat det viktigaste
bidraget. Lamaullen är lätt och smidig, varm
och behaglig att bära. Än i dag kan man
glädja sig åt dess fördelaktiga egenskaper.
Teknikerna har varit rikhaltiga, och den
textilkunniga kan vandra omkring bland
570
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:53 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1951/0596.html
