Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syskonen Fröding och Ida Bäckmann. Av Germund Michanek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Germund Michanek
honom. Ida Bäckmann lydde, och nästa dag
fick hon en förklaring: »I går medan du
vilade dig på soffan, kom det över mig
en djurisk lust, ett slags raseri att slita
kläderna av dig och våldta dig. Jag ville ej
låta dig gå, som du minns, därför att det
tycktes mig lättare att bekämpa denna
onda lust under inflytande av en del av
ditt väsen.»
Det är tydligt att Ida Bäckmann inte
kunde dra ut konsekvenserna av vad detta
verkligen innebar för Fröding. Hon nöjer
sig med att säga honom, att hon känner
smärta över vad han lidit för hennes skull.
Cecilia Fröding har i sitt exemplar av
Frö-dingsboken satt ett Obs! för det ovan
citerade stycket och jämför det med ett
uttalande några sidor längre fram, där Fröding
säger till sin väninna: »din närvaro skingrar
och lugnar».1 Cecilias randanmärkningar till
Ida Bäckmanns framställning är ofta
mycket upplysande. Någon månad efter den
nyss skildrade episoden yttrade Fröding en
dag: »Cecilia har varit här, och jag
uppbyggde henne med de fantasier, som nu
spela i mig. Cyniska råheter trillade ur mig
som ärter.» Vid sista meningen har Cecilia
gjort en randanmärkning, lika kort som
innehållsrik: »De voro om I. B.»
Hur Ida Bäckmann själv såg på sin
förbindelse med Fröding är ju lätt angivet:
hon var hans trolovade och hans blivande
hustru. Men hon ondgör sig över de rykten
som började cirkulera 1904 och som bl. a.
uppgav att Frödings fästmö bodde hos
honom på hospitalet. Cecilia Fröding gör
följande kommentar: »I. B. hade själf
framkallat dessa rykten genom att i skolan och
1 Strax före fröken Hedda Frödings död fick
jag av henne låna ett ex. av Gralsökaren, där
hon med största noggrannhet avskrivit Cecilias
anteckningar i bokens första upplaga. I ett brev
till Ellen Key 8/1 1914 skriver Cecilia om denna
bok: »—■— jag ämnar till min egen uppbyggelse
förse den med noter i marginalerna, hvartill dessa
i sin breda hvithet synnerligen inbjuda», men
enligt en anteckning av Hedda Fröding kom
systern aldrig att fullfölja detta arbete.
för sina bekanta förklara att hon ’för lifvet’
vore bunden vid Fröding, samt att hon vore
’hans maka inför gud’, o. s. v., hvilket allt
berättades för mig från åtskilliga håll.»
Uppgiften verkar trovärdig, och enligt min
mening illustrerar den utmärkt Ida
Bäckmanns osinnliga uppfattning av kärleken.
I ett brev till mig strax före sin död omtalade
hon, att hon under sin samvaro med Fröding
sommaren 1896 ingenting fick veta om »En
morgondröm», som skalden då läste
korrektur på: hon »hade aldrig hört honom tala
om erotiska saker. Han menade att det
varit att tala för en döfstum emedan jag
var erotiskt ouppväckt». Det är sannolikt
att hon förblev »erotiskt ouppväckt» även
under sin fortsatta bekantskap med
Fröding.
I sina anteckningar i Frödingsboken har
Cecilia flera gånger beslagit författarinnan
med motsägelser och tvetalan.1 Hon
anmärker också på Ida Bäckmanns version
av den bekanta anekdoten att Fröding som
barn skulle ha fastnat i en kakelugn under
sina försök att hämta fram en trasdocka,
som han fattat tillgivenhet för och som hans
upptågslystna systrar hade gömt där.
Cecilia skriver: »Alldeles förvrängt, dockan
låg bakom kakelugnen, han hade själf
stuckit dit henne, kakelugnen blef ej rifven,
etc. etc.» Att Ida Bäckmanns berättelse av
händelsen ej är exakt har också påpekats
av Henry Olsson.
Ida Bäckmanns bok bedömdes ju 1913
närmast som en indignations- och
nyckelroman. Som ett bidrag till bilden av Ida
Bäckmann kan nämnas att hon tidigare
verkligen hade gjort sig skyldig till en
nyckelroman, nämligen Tantali kval, som
utkom 1898. Huvudpersonen är där en al-
1 Det kan i detta sammanhang påpekas, att
nästan alla uppgifter som Selma Lagerlöf i
företalet till Gralsökaren anför om Frödings
föräldrar är felaktiga. Hon uppger sig ha fått dem av
sin ungdomsvän Siri Fröding-Torgny, men fru
Torgny, som var väl insatt i skalden-kusinens
familjeförhållanden, förnekar bestämt att hon
lämnat Selma Lagerlöf dessa upplysningar.
584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
