Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina bibliotek, av Margit Palmær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag traskade i väg på morgonen efter frukosten med viktig
min och infann mig på slaget nio, öppningstiden, vid biblioteket,
hurudant vädret än var, om det regnade, haglade, snöade eller
solen sken att väcka upp de döda.
Vi bildade liksom en liten trogen kärntrupp utanför den
massiva, av seklers studentgenerationer nötta biblioteksporten av ek,
några andra läshästar och jag, vilka satte vår ära i att var dag
infinna oss med punktlighet och uttrycka samma förvåning över
att biblioteket ännu ej var öppet, fastän klockan redan slagit. Vi
var alltid desamma, några yngre studenter, som gnodde för en
tentamen, ett par äldre överliggare, som tycktes studera utan
materiella biavsikter, Birgitta Andersson och jag samt en
gammal man med buskiga ögonbryn, grön överrock och hår, som
gick i grönt, om vilken ingen visste något annat än att han
understundom var synlig på stadens pantlånekontor. Vi var alltid
desamma, om än vår lilla skara ibland utökades med några
nykomlingar, någon professor eller docent, som skulle ha några
uppgifter till sina föreläsningar, en promovend, som arbetade
på sin avhandling, eller vanliga dödliga studerande. Men
kärntruppen slöt sig alltid samman mot utbölingarna med misstro.
Vi kände varandras vanor och respekterade dem, men ingen
kunde veta oin dessa traditionslösa varelser skulle ta våra
klädhängare eller privata bord i besittning eller rekvirera de böcker
vi just bestämt oss för denna dag, och därför kände vi ett
instinktivt behov av varandras stöd, även om detta aldrig tog sig
uttryck i ord.»
Studierna avslutades, men därför icke kontakten med
biblioteken. Den, som en gång fått »goda biblioteksvanor», tappar dem
icke så lätt. Något år efter vårt giftermål flyttade min make
och jag till landsorten, och det är därför huvudsakligen landsor-
8 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
