Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam som målare, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heidenstams ojämförligt bästa arbete, är att det ej så litet
påminner om Egron Lundgrens betagande små poem i färg med
österländska motiv.
Mera kuriositetsintresse har en akvarellskiss, »Rumsinteriör».
Förgrunden bildas av ett praktfullt atrium, möblerat med bl. a.
ett orientaliskt rökbord, divaner och emmor med blommig
klädsel samt på väggarna dekorativa keramikuppsatser m. m.
Mellan ett par väldiga pilastrar öppnar sig en oktogon port mot
ett inre rum, varest skymtar ett långbord. På sidorna om porten
stå medeltida riddarrustningar, stödda på röda lansar, och över
densamma, flankerad av älghuvuden, äro antydda en mäktig
relief, ett bevingat huvud el. dyl., och en oläslig inskrift. Denna
grandiosa fantasiinteriör — en önskedröm? — är omisskännligt
tidspräglad: man behöver ej söka dess motsvarigheter enbart i
fin-de-siècle-litteraturen — Pål Sandells rum i Ernst Ahlgrens
»Fru Marianne» t. ex.! — utan kan träffa på dem i
stockholmska »lärkstads»-hus, i djursholmsvillor och i andra representativa
80—90-talshem lite varstans i vårt land.
Från vilken tid dessa nu senast behandlade akvareller
härröra, låter sig ej fastställas. Man kan gissa på 90-talet, men intet
utesluter, att någon eller några av dem tillkommit ett eller annat
årtionde senare.
Daterad är däremot »Hösåtarnas saga»1) (fig. 12), som bär
årtalet 1896. Den är en akvarell, eller rättare en akvarellerad
blyertsteckning, hållen i grått och svart med sparsamma inslag
av rosa. Motivet anknyter till den bekanta berättelsen i
»Skogen susar», och dateringen utgör måhända en anvisning
angående tidpunkten för dess konception. ». . . höstackarna, som stodo
där med sina träspjut i långa led, sågo ut som en här av lurviga
*) Repr. i »Bonniers månadshäften» 1909, s. 483.
8 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
