Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam som målare, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från den högtidliga akten, har han sökt fånga i en suggestiv
minnesbild : genom det karolinska gravkorets höga fönster silar
ljuset ned över kistan med hjältekonungen i sin vita svepning,
medan rummet i övrigt är höljt i dunkel. Denna lilla duk är inte
bara en verkningsfull clair-obscurèstudie — i den förtätas också
sällsamt mycket av »Karolinernas» patetiska stämning: heroisk
tragik, kylig ödespust och den dova sorgemusiken av förstämda
trummor.
Tjugo år ha förflutit, sedan denna lilla målning blev till. Några
senare verk äro ej kända, även om det en och annan gång torde
ha hänt att den åldrande skalden plockat fram sina målargrejor
— f. ö. står den dag i dag ett staffli redo i ett hörn av hans
arbetsrum på Övralid.
Slutligen några ord om Verner von Heidenstam såsom
karri-katyrtecknare. Hans produktion på detta område är icke
oansenlig och torde vara spridd på många håll. 1 Mörnerska
samlingen finnas bl. a. tvenne icke alldeles obekanta dyrgripar,
»Framtidsbild på Svenska Parnassen»1) (fig. 14) och en
badscen från Sandhamn 1896 (fig. 15), den senare ritad och målad
i kompanjonska]) med Akke Andersson och Albert Engström.
Den förstnämnda skämtteckningen, som av Heidenstam
dedicerats till Birger Mörner, framställer enligt underskriften huru
»Herr Axel Lundegård mottager såsom Sv. Akademiens
ständige sekreterare en petition om nödhjälp åt svenska poeter».
Petitionens talesman är Oscar Levertin, sedan följa i tur och ordning
Gustaf af Geijerstam, Heidenstam, A. U. Bååth, Daniel Fallström
och Tor Hedberg. Den enda verkligt elaka karrikatyren är
konstnärens självporträtt.
1) Repr. i Hasse Z:s »Tjugufem år med svenska folket», Sthlm 1931.
8 102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
