Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Bergmans läroår, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mogen för att pruta ned tiden ytterligare; han planerar då att
komma hem i slutet av mars, och efter en del om och men blir
detta även beviljat. Neapel hoppar han över, förebärande
trötthet. Den 13 mars reser han från Rom och den 18 ankommer
han till Örebro efter mer än fem och en halv månaders bortavaro.
Hjalmar Bergman får -— naturligt nog — ej samma hemkänsla
i Rom som han känt i Firenze under de fyra månaderna där. Han
ser tingen i Rom betydligt mera utifrån, och han ryggar
tillbaka inför de oerhörda samlingarna och den stora mängden
fornminnen. Vad som gör största intrycket på honom är några stora
kyrkliga fester, bland annat en årsdag av påvens kröning; i
samband härmed skymtar sällsynt nog också en del politiska
resonemang, i det att påvestolens strider med italienska kronan just
äro aktuella. Hjalmar Bergman tar bestämt påvens parti och
berättar en smula om stämningarna bland folket; sedan han vid
ett tillfälle omtalat, att ministerskifte torde vara i görningen,
utbrister han emellertid: »Nå det intresserar mig inte.»
Den unge konststuderanden uppvaktar en del skandinaver,
bland andra minister Bildt, som han inte tycker om, baron
Ve-del-Jarlsberg, som visar honom stor vänlighet, och — senare
— markis Claes Lagergren, närkingen, hans mors vän från
barndomen. Tack vare den sistnämnde får han just tillträde till det
stora kröningsjubileet, varvid S:t Peterskyrkan är fylld av
inemot 75,000 människor. Han bevittnar karnevalen och berättar
om ett par maskerader, som dock ej synas ha gjort så starkt
intryck på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
