Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Bergmans läroår, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arna och skulle passera förbi, då Hjalmar Bergman, som inte
hört hans steg, råkade vända på huvudet och skymta figuren.
Med ett obeskrivligt tjut av fasa och innan svågern hunnit göra
en rörelse, kastade han sig med hela sin tyngd över den intet
ont anande fotgängaren och grep honom om strupen. Det var
endast med möda som S :t Cyr lyckades slita lös honom från sitt
offer och då var han fortfarande nästan upplöst av skräck.
Han förklarade efteråt, att hans plötsliga fruktan varit så
våldsam, att han knappast visste vad han gjorde. »Hade inte
Edgar varit, hade jag säkert strypt den stackars karlen.»
Händelsen är utomordentligt betecknande. Den bör
sammanställas med den obetvingliga ovilja mot att ha någon bakom
sig, som han behärskades av hela sitt liv. Han ville alltid sitta
med ryggen mot en vägg eller en kakelugn, så att ingen kunde
komma hastigt bakifrån. På varje hotell krävdes det extra
isoleringsåtgärder för att mota denna nervösa fruktan.
Viktigare är emellertid att episoden vittnar om ett
fysiskt-psykiskt underlag för den skräck som han sedermera skulle
illustrera i sina böcker. Den fanns hos honom själv. När han
om clownen Jac Tracbac berättar att denne slog mynt av sin
rädsla, kan man omedelbart tillämpa detta på honom själv.
Skräcken var något konstitutivt för honom. Bakom hans
stundom hektiska fantasi lågo våldsamma emotionella upplevelser.
V.
Hjalmar Bergman har vid denna tidpunkt skaffat sig en
skrivmaskin. Detta måste emellertid ha skett nyligen, ty
föreläsningarna vimla av felslag. Man kan således antaga, att hans ögon
först på sista tiden försämrats så pass, att det blev nödvändigt.
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
